Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 547 hufvudmäns rätt att under krig lämna arméen för riks dagen. Under frihetstidens båda krig begagnade de sig, som bekant, i stor utsträckning af densamma. Frågan blef aldrig afgjord, men adeln gaf för sin del år 1760 de offi cerare rätt, som rest hem. Endast för krigsbefälet gjordes 1761 en inskränkning under »nödvärnskrig».! Formerna för riksdagens verksamhet. Stiinderna skulle hvart tredje år sammankomma, bestämde redan RF. 1719 ($ 36). Det skulle ske i medio af januari enligt RF. 1720 ($ 45) eller dessemellan, vare sig K. Maj:t sammankallade dem eller ständerna själfva i riksdagsbeslutet förbehölle sig att på utsatt tid sammanträda. RO. 1723 upprepade sistnämnda föreskrifter med tillägg, att det borde ske i Stockholm eller, om viktiga orsaker så kräfde, å annan ort i riket. I afseende på tiden var det faktiskt de sist anförda alternativen, som blefvo afgörande,? och riksdagarna uppskötos stundom utöfver den lagbestämda perioden af tre år. I afseende på orten höllos alla i Stockholm med undantag af den i Norrköping 1769, hvilken dock snart flyttades till hufvudstaden. — Längden af riksdagarna växte, i samma mån ständernas verksamhet ökades. Ingen skulle visserligen enligt RO. 1723 § 24 påstå längre än 3 månader, men väl därunder. Faktiskt fingo ständerna gång efter annan anmäla, att denna tid icke förslog, och sammanvaron utstricktes, med K. Maj:ts bifall, från 41, månader 1719 till 21 månader 1765—66. Olägenheterna af de långa riksmötena insågos till fullo, och fruktlösa för sök gjordes att förekomma desamma.? Om riksrddets skyldighet att utskrifva riksdag, se s. 480. Tid och ort för riksdagar. Riksdagarnas längd. Rikets råd sammankallar Malmström V, g::191, eventuellt riks ? Det var endast riksdagarna 1719—1723, 1731 och 1765, som bérjade »medio januarii>. 3 En riksdag kostade enligt en beräkning i En Ärlig Svensk för ett år mer än 18 t:r guld (en t. g. = 100,000 d. smt å 1,33 kr.), enligt en partiskrift från 1769 c:a 13 mill. dir kmt (öfver 40 t:r guld), häri in begripna adelns utgifter. På de ofrälses kommittenter beräknades en kontribution af omkr. 6 t:r guld. Häri torde icke ingå arfvoden till talmän, kansli o. s. v. Dessutom beräknade nämnda skrift kost naden för omkr. 500 »sollicitanter» vid riksdagen till omkr. 22 t:r guld. dag.