Sida 175
Moreæ ...
Hennes liberala åsigter och satiriska teckningar af Englands sätt att styra Irland ådrogo henne häftiga anfall från tory-partiets skribenter. Hon skref vidare romanen Ida, a woman of Athens (1809; »Ida eller Grekland», 1822), reseskildringarna France (1817; »Resa i Frankrike». 1822), Italy (1821; »Resa uti Italien», 1823--25) och France in 1829 (1830; »Frankrike, åren 1829--30», 1831), monografien Life and times of Salvator Rosa (1824), The book of the boudoir (1829; »Handbok för den eleganta verlden», 1832), Woman and her master (1840; 2:dra uppl. 1855), i hvilket arbete qvinnokönets historia tecknas, och Passages from my autobiography (2 bd. 1859; fortsättn. utg. af W. H. Dixon, 1862).
Morgan [må'rgen], Lewis Henry, nordamerikansk antropolog, f. 1818, d. 1881, gjorde de nord-amerikanska indianstammarna till hufvudsakligt föremål för sina studier. Bland hans arbeten märkas Systems of consanguinity and affinity of the human family (1870), Ancient society (1877) och House life and archaeology of North american indians (1881).
Morgan [må'rgen], John, engelsk krigare, f. 1826, slöt sig vid nord-amerikanska inbördeskrigets utbrott (1861) till de konfedererade och uppsatte en sqvadron, med hvilken han utförde den första af de sedermera så beryktade »raids», samt utmärkte sig såsom en skicklig partigängare. Vid ett tåg genom Indiana och Ohio, under hvilket han förstörde 34 broar, uppref jernvägar på 60 ställen, tog och lössläppte 5,000 fångar samt förstörde statsegendom för många mill. dollars, råkade han d. 26 Juli 1863 i fångenskap, men lyckades befria sig i Nov. s. å. I Mars 1864 fick han befälet öfver en del af West-Virginias oregelbundna rytteri, men blef s. å. genom förräderi öfverfallen vid Greenville och dödad. C. O. N.
Morgana. Se Fata morgana.
Morganatiskt äktenskap (Med. Lat. matrimonium ad morganaticam, af osäker härledning), »äktenskap till venster», det slags giftermål emellan en furste eller adelsman och en qvinna af lägre börd, genom hvilket hon såväl som barnen blifver utesluten från gemålens rang samt anspråk på arf af hans förmögenhet. Vid morganatisk vigsel räcker mannen venstra handen åt sin brud. Vanligen öfverlåter han åt henne en begränsad del af sin förmögenhet såsom morgongåfva. I kyrkligt hänseende gäller föreningen såsom ett verkligt äktenskap. Alltsedan den senare medeltiden hafva i Tyskland morganatiska äktenskap ofta ingåtts af regerande furstar och högadliga män. Enl. preussisk landsrätt äro sådana förbindelser tillåtna äfven för lågadeln. Under 1500- och 1600-talet hände det ofta, att tyska furstar togo en morganatisk gemål vid sidan af den legitima. Kejsar Alexander II af Ryssland förmälde sig 1880, kort efter sin första gemåls död, morganatiskt med sin älskarinna Katarina Dolgorukij. -- Morganatiskt brukar äfven kallas ett giftermål med likartade inskränkningar, hvilket ingås mellan en furstinna och en henne ej jämnbördig man. -- Enligt svensk lag kunna ej morganatiska äktenskap ingås.
Morgans hjul [må'rgens]. Se Hjulskoflar.
Morgarten, bergssluttning i schweiziska kantonen Zug, s. ö. om Egerisjön, på vägen till Schwyz, bekant genom de edsförbundnes (uppbåd från kantonerna Schwyz, Uri och Unter-Avalden) första seger öfver österrikarna, d. 15 Nov. 1315. De förre räknade icke mera än 1,350 man; de senares styrka uppgick till 9,000 man och fördes af hertig Leopold af Österrike. Segern befordrade i väsentlig mån den schweiziska resningen. Vid södra änden af sjön är till minne af segern ett kapell uppfördt, der på årsdagen af slaget tacksägelsegudstjenst hvarje år firas.
Morgen, ett förr i Tyskland brukligt fältmått af olika storlek i olika land. Enligt lag var det i Baden = 36 ar, i Bajern = 34,07 ar, i Preussen = 25,5 ar, i Sachsen = 27,67 ar, i Würtemberg = 31,5 ar.
Morgonbladet, norsk daglig tidning, högerns förnämsta organ, grundlades 1819 af boktryckaren Hviid, var 1832--57, då det redigerades af A. B. Stabell, oppositionelt mot regeringen, men öfvergick sedermera till att stödja dess politik. F. n. (1887) redigeras det af Kr. Friele och är sedan 1884 å nyo oppositionsblad, O. A. Ö.
Morgonbladet, dansk daglig tidning, uppsattes 1873 i Köpenhamn såsom »Förenade vensterns» (se d. o.) hufvudorgan. Dess redaktör var till 1880 juris kand. N. J. Larsen. Efter Förenade vensterns splittring var M. 1878--83 organ för »Radikala venstern» samt utgafs 1881--83 af K. Berg, E. Brandes och V. Hörup, med den sistnämnde som redaktör. Den 1 Jan. 1884 blefvo K. Berg och F. Bojsen utgifvare af tidningen, hvilken sedan dess är organ för »Danska venstern». Kandidaten Korsgaard blef då redaktör, och vid hans sida ställdes sedermera i samma egenskap O. Borchsenius. E. Ebg.
Morgenstierne, Bredo Henrik von Munthe af, norsk jurist och författare, född i Vordingborg d. 27 Sept. 1774, tillhörande den norska grenen af slägten Munthe, blef 1795 assessor vid Köpenhamns hofog stadsret samt 1802 höiesteretsadvokat. 1806 bosatte han sig i Norge och inrättade i Moss en enskild skola, som han 1809 flyttade till Kristiania. 1810 blef han overretsprokurator, 1814 höiesteretsadvokat, 1816 regjeringsadvokat och 1820 sorenskriver (häradshöfding) i Bamle, från hvilket ämbete han 1829 fick tjenstledighet för att arbeta i lagkommissionen. Död i Kristiania d. 3 Juni 1835. Bland M:s många skrifter må nämnas Historisk beretning om afgangne generallieutenant von Staffeldts forhold under det norske feldttog mod Sverige (1827--29), Bemærkninger til lov om forbrydelser (1831) samt de i samarbete med andra personer utgifna Juridiske samlinger (1826--31) och Juridisk repertorium (1818--23). O. A. Ö.
Morges [mårsj], T. Morsee, stad i schweiziska kantonen Vaud, vid Genèvesjön och jernvägen Genève--Lausanne, 10,5 km. v. om Lausanne. 3,592 innev. (1880). Liflig industri och
Källa: Project Runeberg ·
