Sida 368
Möller ...
och i Tyska riket 1876. I Sverige afgafs till 1887 års riksdag i Jan. en k. proposition med förslag till förordning angående 5-årigt skydd för mönster och modeller inom metallindustrien, hvilket förslag är så affattadt, att det kan utsträckas äfven till andra industrier.
Mönsterås (äldre namnformer äro bl. a. Mölstadha, 1378, och Mölstadhaas, 1416). 1. Socken i Kalmar län. Stranda härad. Areal 16,783 har. 4,623 innev. (1885), af hvilka 1,146 tillhörde köpingen. M. utgör ett regalt pastorat af 1:sta kl., Kalmar stift, Stranda kontrakt. -- 2. Köping, belägen inom M. socken, men bildande egen kommun, ligger vid inre änden af en vik af Östersjön, der köpingen har sin lastageplats vid Nynäs. I M. finnas 1-klassig pedagogi, socknens kyrka, postkontor, tull- och telegrafstation, sparbank (sedan 1856), afdelningskontor af Kalmar enskilda bank, läkare och apotek. Rörelsen är ganska liflig (M. hade 1884 20 handlande, 17 handtverkare samt 4 fartyg om 320 tons), och direkt ångbåtsförbindelse eger rum under seglationstiden med länets kuststäder samt med Norrköping och Stockholm. Hufvudsakligen exporteras trävaror.
Mönstring kallas vanligen den periodvis återkommande förrättning, genom hvilken en högre befälhafvare eller arméns högsta myndigheter genom en särskildt förordnad mönsterherre förvissa sig om att trupper, hästar, materiel o. s. v. förefinnas i föreskrifvet antal och tillstånd, eller genom hvilken manskap eller hästar pröfvas huruvida de uppfylla de för krigstjensten oundgängliga fordringarna, eller manskap eller hästar förklaras icke längre användbara till krigstjenst. Af det förra slagets mönstringar förekomma i svenska armén generalmönstring och brödmönstring, af det senare slaget approbations- och kassations-mönstring, sjukhusmönstring samt in- och afmönstring, då trupp intages på eller afgår från fartyg eller öfvergår från en förvaltningsmyndighet till en annan. Vid hvarje mönstring användas för ändamålet upprättade s. k. mönsterrullor. Se vidare Afmönstra, Beväring, Gå för run 2, Inmönstra och Månadsmönstring. C. O. N.
Mönter l. Mynter, Jörgen. Se Kock.
Mörarp, socken i Malmöhus län, Luggude härad. Areal 1,345 har. 811 innev. (1885). Annex till Kropp, Lunds stift, Luggude kontrakt.
Mörbylånga. 1. Socken i Kalmar län, Algutsrums härad. Areal 2,900 har. 1,009 innev. (1885), af hvilka 263 tillhörde den inom socknen belägna köpingen. Annex till Resmo, Kalmar stift, Ölands Södra kontrakt. -- 2. Köping, belägen på Ölands vestra kust inom ofvannämnda socken. Köpingen, från hvilken exporteras spanmål och kreatur, har ångbåtsförbindelse såväl med Kalmar som med andra orter å dels ön, dels fastlandet, post- och telegrafstation, läkare, apotek (3 km. derifrån), snusfabrik, qvarn samt flere handlande och handtverkare.
Mörch, Otto, dansk naturforskare, f. i Lund 1828, var en af Europas lärdaste konkyliologer och skref en mängd afhandlingar i både danska, och främmande tidskrifter. Hans kataloger öfver konkyliesamlingar, t. ex. Yoldis 1852--53, blefvo af väsentlig betydelse för den vetenskapliga nomenklaturen. Äfven utarbetade han en förteckning öfver Danmarks och dess bilands blötdjur. M. innehade aldrig något offentligt ämbete. Död 1878. E. Ebg.
Mörck, Jakob, dekorationsmålare, f. 1748, var lärling hos hofmålaren Bolander och blef 1775 hofmålare hos enkedrottning Lovisa Ulrika samt 1776 anställd såsom dekorationsmålare vid k. teatern. I målareämbetet i Stockholm blef han mästare 1778, utan uppvisande af prof, såsom »känd för en ganska habil man i målarekonsten». År 1780 företog han tillsammans med maskinisten vid k. teatern Schef en utländsk resa för att studera teaterdekorationsväsendet, i hvilket M. berömmes för ovanlig skicklighet. Sjuklighet hämmade dock snart hans verksamhet. Han afled i Stockholm d. 17 April 1787. -rn.
Möre. 1. Härad i Kalmar län. Se Norra Möre och Södra Möre. -- 2. Kontrakt i Kalmar stift. Se Norra Möre och Södra Möre.
Möre, landskap i Norge, indelas i Nordmörer Romsdal och Söndmöre. Se Romsdals amt.
Mörike, Eduard, tysk skald, f. 1804 i Ludwigsburg, innehade presterlig anställning 1826--43 och undervisade 1851--66 vid en flickskola i Stuttgart. Död derst. 1875. Han var yngste medlem af den s. k. schwabiska skaldeskolan samt nära vän till F. Th. Vischer, D. F. Strauss och Paul Heyse. M:s förstlingsarbete var den värdefulla, men tämligen fantastiska romanen Maler Nolten (1832; omarb, uppl. 1877). I sina skaldestycken (Gedichte, 1838, flere tillökta uppl.) framstår han såsom en melodisk lyriker med äkta ingifvelse och fint konstsinne, bäst hemmastadd inom visan, idyllen, den skalkaktiga humorns och det sago-artades område. Hans framställning bär ofta ett starkt antikt tycke. Han utgaf vidare Idylle vom Bodensee (1846; 2:dra uppl. 1856) och den vackra novellen Mozart auf der reise nach Prag (1856) m. m. En samling af M:s arbeten utgafs 1878, i 4 bd.
Mörk, Jakob Henrik, Sveriges förste romanförfattare, född i Stockholm d. 12 Jan. 1714, blef 1734 student i Upsala. Under en treårig vistelse i Uddevalla som informator började han författa sitt första stora arbete. 1742 återvände han till Stockholm och kunde med hjelp af en vän (Anders Törngren, äfven uppgifven såsom hans medarbetare) börja utgifningen af Adalriks och Giöthildas äfventyr (2 del, 1742--45; 2:dra uppl. 1786), med hvilket verk hjelteromanen efter föresyn af Fénelons »Télémaque» och den vida äldre Barclays »Argenis» gjorde sitt inträde i den svenska vitterheten. Ehuru frändskapen till den förra är alldeles påtaglig äfven i enskildheterna, och trots den, efter nutidens uppfattning, alltför starka moderniseringen af det gamla nordiska sagolifvet, gjorde boken hos sin samtid en högst betydlig lycka. Dertill bidrog i främsta rummet det nordiska ämnet, men
Källa: Project Runeberg ·
