Sida 418
Nassau ...
Mississippi. 7,058 innev. (1880) Romersk-katolsk katedral. Bomullsspinnerier. På nuv. N:s plats låg Fort Rosalie, grundadt 1716 och ombygdt 1729, sedan det förstörts af natchez-indianerna (se Indianer, sp. 519). Det var en fransk handels- och militärpost till 1763, då det öfvergick i engelsk ego. 1798--1820 var N. hufvudstad i territoriet, sedermera staten Mississippi.
Nate, bot., är i folkspråket benämningen på det i vatten växande slägtet Potamoyeton (se d. o.) samt på några andra vattenväxter, i synnerhet slägtena Lemna och Batrachium. Det sistnämnda slägtets arter hafva gemensamt namnet grodnate. O. T. S.
Nathan der weise (»N. den vise»), titeln på en berömd dramatisk dikt af G. E. Lessing (se denne).
Nathanson, Mendel Levin, dansk köpman och nationalekonom, född i Altona d. 20 Nov. 1780 af judiska föräldrar, kom vid unga år till Köpenhamn, der han snart gjorde sig känd som en driftig köpman och 1806 upptogs i sin morbroders, hofrådet Meyers, affär. Under de svåra penningförhållanden, som inträdde med kriget, gjorde han regeringen väsentliga tjenster och förmedlade 1819--27 flere statslån. Sjelf förvärfvade M. en ansenlig förmögenhet, hvilken han använde särdeles frikostigt såväl till understöd åt konsten, i det han lät utföra en hel samling taflor för ett tillämnadt Holbergsgalleri, som ock till spridande af upplysning bland sina trosförvandter och förbättrande af deras borgerliga ställning. Hans största förtjenst ligger också i hans sträfvan för judarnas nationalisering. Sålunda upprättade han 1805 och 1810 judiska skolor, fick danska språket infördt vid gudstjensten och skaffade det derigenom inträde äfven i de judiska hemmen samt gick i sin ifver för sammansmältningen ända derhän att låta döpa alla sina barn. Hans verksamhet på detta område framgår bäst ur hans Historisk fremstilling af jödernes forhold i Danmark, især i Kjöbenhavn (1860). M. måste emellertid 1820 lemna köpmannabanan och egnade sig sedan med samma energi åt nationalekonomiska studier. 1832--34 utgaf han Danmarks handel, skibsfart, penge- og finansvæsen fra 1730 til 1830, som innehåller ett både nytt och rikt material, ehuru icke alltid behandladt med tillbörlig kritik. Vidare må nämnas Danmarks national- og statshusholding fra Frederik IV indtil nutiden (1836; ny uppl. 1844) samt Om mynt- og bankväsen (1855--62). År 1838 öfvertog N. redaktionen af »Berlingske tidende», som han under 20 år väsentligt förbättrade, och åt hvilken han skaffade en mångdubbel spridning. Sin sjelfständighet på denna plats viste han, ehuru bladet var regeringsorgan, städse att bevara och bidrog till lösningen af flere ekonomiska spörsmål. N. fick etatsråds titel 1860. Han dog d. 6 Okt. 1868. E. Ebg.
1. Nathhorst, Johan Teofil, agronom, föddes å Knutstorp i Flisby socken, Jönköpings län, d. 19 Mars 1794. Han aflade kansliexamen i Upsala, men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att egna sig åt vården af sin fäderneärfda egendom Näs, i Adelöfs socken af Jönköpings län. Jämte ett intensivt jordbruk dref han der i synnerhet fårskötsel, sedan han 1823 ditflyttat det 1813 af kronprinsen Karl Johan uppsatta merino-schäferiet å Flyinge, hvilket han såsom intresserad fackman fick öfvertaga. 1824 gjorde han för studiet af ullkulturen en resa till Sachsen och Preussen, hvarunder han besökte den frejdade Thaer på Möglin. 1825 utgaf han Handdok i ullkännedom och fårskötsel, hvilket arbete belönades med Patriotiska sällskapets stora guldmedalj, och 1826 inköpte han från Möglin ett antal elektoralfår dels för enskildas räkning, dels för statens. Det sålunda bildade statsschäferiet anförtroddes åt N:s vård på Näs, hvaremot det forna Flyinge-schäferiet flyttades till Mellingeholm i Roslagen. 1831 inrättade N., med understöd af statsmedel, en fåraherdeskola på Näs, men denna upphörde 1839, och 1840 flyttades stamschäferiet till Arup i Kristianstads län. Ett af Landtbruksakademien år 1832 uppstäldt prisämne, »Förslag till läroanstalt i landtbruket», besvarades af N. med en skrift, som vann akademiens mindre pris. 1834 kallades N. till ledamot af Vetenskapsakademien och 1841 till sekreterare i Landtbruksakademien. 1841--48 var han direktör vid Södermanlands läns landtbruksskola å Väderbrunn, hvars organiserande blifvit honom anförtrodt, och vidgade såväl under som efter detta tidsskede sin erfarenhet genom nya resor i utlandet. Först 1861 tog N. afsked från sekreterarebefattningen i Landtbruksakademien. Han lemnade då bakom sig en högst förtjenstfull verksamhet till det svenska landtbrukets fromma. Också utsåg akademien honom 1862 till hedersledamot efter Nonnen, men innan K. M:t hunnit stadfästa detta val, afled N., i Stockholm d. 2 Sept. 1862. Han utgaf åtskilliga småskrifter för folket öfver till landthushållningen hörande ämnen och lemnade flere större uppsatser till »Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar».
2. Nathorst (Nathhorst), Hjalmar Otto, agronom, den föregåendes son, född på Näs, Jönköpings län, d. 10 Sept. 1821, blef sommaren 1841 elev vid Nonnens landtbruksinstitut å Degeberg samt anträdde på våren 1842 en resa till Tyskland, Schweiz och norra Italien, hvarvid han, under åtnjutande af ett mindre statsanslag, tillsammans med några andra unga svenskar studerade ängsvattningsanläggningarna vid Jannowitz. Hösten 1842 tillträdde N. en befattning såsom underlärare och förvaltare vid Södermanlands läns landtbruksskola å Väderbrunn, hvars organisation och ledning hans fader året förut tagit om händer. 1848 efterträdde han fadern såsom skolans föreståndare, men lemnade 1855 denna befattning. Under de 14 år N. sålunda verkade å Väderbrunn ökades egendomens areal af öppen jord från 81 till 240 tnld. Sedan 1848 hade han tillika varit sekreterare i Nyköpings läns hushållningssällskap. Från Väderbrunn flyttade N. till Dagsholms egendom på Dal, hvilken egendom han öfvertog på arrende. Han öppnade der genast en landtbruksskola och blef inom kort sekreterare i Elfsborgs
Källa: Project Runeberg ·
