Sida 490
Nel tempo ...
Neotragus, dvärgantiloperna, zool., höra till antilopfamiljen (Antilopidae) inom boskapsdjurens ordning (Pecora) af däggdjurens klass. I detta slägte förenar man familjens minsta arter, synnerligen vackert byggda djur, som lefva parvis. Endast hannen här mycket små och fina, upprättstående, prylformiga horn, som nedtill äro försedda med ett fåtal ringar eller halfringar. Hufvudet är rundadt, nosen spetsig och mulen liten. -- Dit hör vindthundsantilopen, N. Hemprichii, som har 10 till 12 halfringar på nedre hälften af de med framåthöjda spetsar försedda hornen, hvilka nästan betäckas af starkt utvecklade hårtofsar och undandöljas af de mycket långa öronen. Kroppen är satt. Svansen utgöres af en hårbevuxen knöl. Benen äro medelhöga och utomordentligt svaga, klöfvarna långa, smala och spetsiga, lättklöfvarna knappt märkbara. Färgen är fuchsartad eller gråblåaktig, på ryggen öfvergående i rödbrunt, på nosryggen och pannan i räfrödt; frambenen äro ofta delvis fläckiga, undre kroppsdelarna och benens insidor hvita. Öfver och under ögat löper ett bredt, hvitt streck, och öronen äro kantade med svart. Djuret förekommer i Abessiniens skogstrakter ända till 2,000 m. höjd och kallas der »beni israel». Det blir 65 cm. långt och 37 cm. högt öfver bogarna. -- I Guinea förekommer en annan art, N. spiniger, som är ofvan mörkt rödbrun, undertill brunaktigt grå. Nosryggen och en till hvartdera hornet gående strimma äro lifligt rödbruna. Denna dvärgantilop är ännu mindre än den föregående, nämligen 44 cm. lång och 25 cm. hög. C. R. S.
Neottia L., bot., ett högst egendomligt örtslägte, som utgör typen för en särskild grupp (Neottieae) inom nat. fam. Orchideae L., kl. Gynandria L. Roten är en rotstock, hvarifrån hopknippade rötter utgå. Pollenkornen äro förenade i tetrader, hvilka mera löst sammanhänga till de hos orchidéerna vanliga pollinodierna, eller klubblika pollenmassorna. Den i hela Europa och således äfven här och der i Sverige förekommande N. nidus avis (L.) Rich., nästroten, har rotsystemet hoptofvadt, snarlikt ett fogelbo (hvaraf namnet), och en bladlös, slidbeklädd stjelk, som uppbär en mångblommig, tät, axlik klase, hvars blomkalkar äro tämligen stora, med de 5 öfre bladen klocklikt slutna och läppen vid basen groplikt fördjupad. Hela växten ofvan jord är gulbrun och innehåller föga klorofyll. Nästroten är en s. k. saprofyt, som lefver af multnade organiska ämnen och växer i skuggiga skogar och ängar i myllrik jord, från Skåne upp till Gestrikland och Värmland. O. T. S.
Neozoiska systemen l. neozoiska serien (af Grek. neos, ny, och zoon, djur), detsamma som kainozoiska systemen (se d. o.).
Nep (Nef). Nord. mytol. Se Nanna.
Nepa, zool. Se Klodyfvel.
Nepal [nipal], Nepaul, Nipal, konungarike i norra Indien, på södra sidan af Himalaja, har en längd i ö. och v. (mellan 80° 15' och 88° 10' ö. lgd) af omkr. 845 km., en bredd af 145--325 km. och en areal af 147,000 qvkm. samt gränsar i n. till Tibet, i ö. till Sikkim, i s. till Bengalen och Nordvestprovinserna samt i v. till distriktet Kamaon, hvarifrån det skiljes af floden Kali. N. består af tvänne naturligen olika områden: »terai», en smal remsa odladt och skogbevuxet, af grundvatten starkt genomdränkt slättland vid foten af Himalaja, samt det vilda alplandet, med flere af Himalajas högsta toppar:. Gaurisankar, Dhavalagiri och Kansjindjinga m. fl., genomskuret af flere Gangestillflöden. Terais alluvialland lämpar sig för odling och är, så att säga, N:s kornbod, men endast en ringa del är odlad, och det mesta utgöres af kärrtrakter, djungler och skog. Produkterna äro desamma som på indiska slättlandet: bomull, risr hvete, sockerrör, tobak, opium, indigo samt frukt och grönsaker. De flesta af dessa produkter förekomma äfven i dalarna i berglandet. Trädgårdsodling idkas med förkärlek. Skogarna lemna flere värdefulla trädslag. Berglandet är rikt på kalksten och marmor samt flere mineral, såsom jern, koppar, zink, bly och svafvel. Befolkningen, hvars antal anses uppgå till 3 mill., tillhör flere olika stammar, som af Fr. Müller sammanföras under benämningen Himalajafolk. Längst i n., i de högsta bergstrakterna, bo bodsji l. tibeter, i v. gurung och magar, i de centrala delarna murmi, gurkha och nevar, i de östra kiranti, limbu och leptja, hvarjämte många mindre stammar äro bosatta i terai och andra osunda (aul) områden, hvarför de med ett gemensamt namn kallas aulias; sannolikt äro de ättlingar af invandrare från de lägre hindu-kasterna. De olika stammarna hafva alla särskilda språk eller åtminstone dialekter. (Jfr Nepali.) De äro dels buddhaister, dels hinduer. Prester och tempel äro synnerligen många, och fest- och helgdagar aflösa hvarandra oupphörligt. Handel och industri äro i händerna på nevar samt några kasjmirer och infödingar från Hindustan. Nevar äro skickliga handtverkare, i synnerhet träsnidare. Industrien är obetydlig, bestående mest i tillverkning af grofva bomullstyg, papper, klockor, vapen samt prydnader af guld och silfver. Teoretiskt är regeringen ren despotism; men praktiskt har under detta århundrade all makten varit hos premierministern, och hans parti, hvarför ock strider om makten, mellan de olika partierna bilda en väsentlig del af landets nyare historia. Strafflagarna äro mycket stränga. Slafveri är en institution, och alla familjer af rang ega en mängd slafvar. Dessa behandlas i allmänhet väl och skyddas af lagarna. Huru ifrigt än nepalerna göra anspråk på oberoende, är det dock intet tvifvel om att de erkänna Kinas öfverhöghet, enär en beskickning periodiskt afsändes till Peking med skänker. I landets utrikes förhållanden ega engelsmännen ett betydligt inflytande hos regeringen. Hufvudstad är Katmandu, omkr. 50,000 innev. Andra större städer äro Patan, och Bhatgaun, hvardera med omkr. 30,000 innev. -- N. eger en historisk literatur. Landets krönika »Vamçavall» är för äldre tider föga trovärdig. Den nu (sedan 1768) regerande Sahi-familjen, af gurkha-stammen, förenade de förra, oberoende staterna till ett rike, hvarigenom den invecklades i krig, bl. a. med engelsmännen 1814--16, då N. måste i freden afträda Kamaon och
Källa: Project Runeberg ·
