Sida 492
Nepali ...
varmaste trakter. Så växer i sydliga Kina och Kochinkina N. Litchi Dan., »litchiträdet», hvars frukters kött i hög grad erinrar om de mest välsmakande vindrufvor och begagnas till beredning af en kylande dryck i febrar. Detta träd är äfven odladt i Vestindien. O. T. S.
Nephrit. Se Nefrit.
Nephritis (af Grek. nefros, njure), med., njurinflammation. Se Njursjukdomar.
Nephrodium, bot. Se Aspidium.
Nephrolithiasis (af Grek. nefros, njure, och lithiasis, stenpassion), med., njursten. Se Njursjukdomar.
Nephtys. Se Neftys.
Nepidae, »vattenskorpioner», zool., en liten familj bland vattenskinnbaggarna, kännetecknad genom de till fångstredskap utvecklade frambenen (jfr Klodyfvel) samt de i bakkroppens spets vanligen förekommande 2 borstlika andningsrören. Honorna af några arter bära sina ägg på ryggen. O. T. S.
Nepomuk (Tsjech. Nepomuky), ursprungligen Pomuk, stad i syd vestra Böhmen, vid jernvägen Wien--Budweis--Pilsen--Eger. 2,486 innev. (1881). Böhmens skyddshelgons, Johans af Nepomuk, födelseort. På platsen för huset, der han föddes, ligger S:t Jakobskyrkan.
Nepomuk, Johan. Se Johan af Nepomuk.
Nepomuk, psevdonym för skriftställaren J. A. Kiellman-Göranson.
Nepos, Lat., sonson, dotterson; afkomling i senare led; syster- eller brorson (Fr. neveu, T. neffe); plur. nepotes, efterkommande.
Nepos, Cornelius. Se Cornelius Nepos.
Nepotism (Ital. nepotismo, af Lat. nepos, se d. o.), en högt uppsatt persons äflan att förhjelpa sina slägtingar till ämbeten och inbringande sysslor, med förbigående af mera värdiga sökande. Uttrycket uppkom i Kyrkostaten, hvarest påfvarna plägade oförsynt gynna och rikta sina närmare slägtingar på det allmännas bekostnad.
Nepperska räknestafvar. Se Neperska räknestafvar.
Neptun, försvenskad form af Neptunus.
Neptunigördel, våtvärmande omslag, som lägges kring magen, bröstet, halsen eller en extremitet för att åstadkomma och underhålla en fuktig värme. För detta ändamål doppas ett på längden mångdubbelt hoplagdt lakan eller mindre tygstycke i kallt vatten till så stor del, som behöfver komma i närmaste beröring med kroppen. Derefter urvrides det samt lindas hårdt, med den våta delen närmast kroppen och den torra delen väl betäckande den våta, ofta med ett stycke vattentätt tyg (oljetyg, guttaperkatyg eller vaxtaft) mellan båda. Hufvudsaken är att omslaget sluter tätt till, så att icke luften kan intränga eller vattnet afdunsta. F. B.
Neptuni-orden i Stockholm har till ändamål att bereda understöd åt behöfvande, å Stockholms sjömanshus inskrifna och kommunen tillhörande sjömän samt åt deras enkor och barn. Orden stiftades af några svenska sjökaptener under en sammanvaro i Ostindien i slutet af 1700-talet och öfverfördes sedermera till Sverige. I Mars 1887 firade orden sin 75:te högtidsdag. Tillgångarna uppgingo då i rundt tal till 188,000 kr. Understödsmedlen utbetalas halfårsvis. Till ledamöter antagas medborgare af alla stånd, blott de äro myndiga och kända för redbar vandel. Orden håller under vintern två sammankomster i månaden och firar årligen en högtidsdag i Mars samt, när sådant finnes lämpligt, jämväl en sommarhögtidsdag med utfärd till något ställe vid Mälaren eller saltsjön, hvarest till minnestecken en treudd af jern fastsättes å någon berghäll. Orden har flere grader. Ordensflaggan utgöres af en grön, tvåtungad duk, i hvars midt synes en hvit, snedt ställd qvadrat med en svart treudd i.
Neptunisk, geol., bildad i vatten. Neptuniska bergarter kallas sådana bergarter, som uppstått i vatten antingen genom aflagring på mekanisk väg eller genom kemisk utfällning. E. E.
Neptunism, geol., daning uti och med tillhjelp af vatten eller, egentligen, sammanfattningen af de krafter, som äro verksamma vid uppkomsten af neptuniska bildningar, de s. k. sedimentära bergarterna. E. E.
Neptunister, geol., anhängarna af den vid slutet af 1700-talet af Werner framställda neptunistiska teorien, enligt hvilken nästan alla de olikartade berglager, af hvilka jordens fasta yta är sammansatt, skulle hafva bildats genom aflagring i vatten. Motståndarna kallades plutonister eller vulkanister. Jfr Geologi och Lyell. E. E.
Neptunsmanschetten, zool., en art af slägtet Retepora Lam., som hör till mossdjuren. Neptunsmanschetten, R. cellulosa, har polypstocken platt, skiflikt utbredd, hård och fast, men veckad likt en krusig manschett. Den har utseendet af ett fint, nätformigt gallerverk. Polypstocken är nämligen sammansatt af ovalcylindriska zoaecier (djurgömmen), hvilka äro nätlikt förenade med hvarandra. På insidan af maskorna sitta fina nålformiga bildningar. Liksom öfriga slägten af mossdjursfamiljen Stelmatopoda, till hvilken slägtet Retepora hör, lefver detsamma i oceanen, och neptunsmanschetten förekommer från Medelhafvet upp till Ishafvet. O. T. S.
Neptunus, mytol. Se Poseidon.
Neptunus, astron., den (så vidt hittills är bekant) yttersta planeten i vårt solsystem. Hans medelafstånd från solen är mer än 30 gånger större än jordens och hans omloppstid kring solen nära 165 år. Hans tvärlinie är nära 5 gånger jordens, volymen 120 och massan 23 gånger jordens. Stort intresse är förbundet med historien om denna planets upptäckt. Sedan assistenten vid observatoriet i Paris Alexis Bouvard 1821 hade utgifvit tabeller för planeten Uranus (till beräkning af planetens plats på himmelen för hvilken tid som hälst), fann man snart en afvikelse mellan Uranus' efter tabellerna beräknade orter och de observerade. Denna planet, som i likhet med Neptunus ej var känd i äldre tider, upptäcktes af Herschel år 1781, men hade dock blifvit observerad 19 gånger förut mellan 1690 och 1781 och då ansetts för
Källa: Project Runeberg ·
