Sida 495
Nepali ...
tungspets-r och deraf beroende »tjocka» ljud, kakuminalt (»tjockt») l, förlust af slutande n, o. s. v. De kännetecken, som tillkomma nerkiskan till skilnad från angränsande landskaps mål, äro hufvudsakligen: tje-ljud utan explosion; a i st. f. öppet o-ljud, t. ex. falk, folk, kamma, komma; best. sing. af svaga fem. (1:sta dekl.) på långt slutet a, t. ex. stuga, stugan, piga, pigan; best. plur. af starka a-stammar och svaga mask. (2:dra dekl.) på -ar med långt slutet a-ljud, t. ex. nävar, näfvarna, grisar, grisarna. I Viby, Hardemo och Mellösa uttalas i- och y-ljuden mot tänderna, s. k. Viby-i och -y. Men denna sistnämnda egenhet förekommer icke i öfriga delar af Nerike och är å andra sidan ej inskränkt till detta landskap, utan finnes på spridda ställen äfven derutanför. Nerikesmålet är behandladt af G. Djurklou (»Ur Nerikes folkspråk och folklif», 1860; »Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål», 1883, de flesta på nerkiska) och af H. Hofberg (»Nerikes gamla minnen», 1868; »Allmogeord i vestra Nerikes bygdemål» i Nerikes fornm.-fören:s redogörelse för 1859--60). K. S. Lll.
Nerikes regemente (n:o 21) är roteradt med 474 nummer i Örebro och 292 i Värmlands län. Vid indelningsverkets uppgörande förenades Nerike och Värmland till ett regemente, som kallades Nerikes och Värmlands regemente samt fick 1,674 nummer på 10 kompanier. Vid regementets delning, 1812, fick N:s regemente sin nuv. sammansättning på 8 kompanier med 766 nummer. Dess verkliga styrka uppgår till 39 officerare, 48 underofficerare och musikanter med underofficers värdighet, 10 civilmilitärer och 742 man. Till roteringens lättande erhålla rotarna i Värmlands län tillsammans årligen omkr. 4,080 kr., hvarjämte rotarna i tre härad af samma län äro befriade från erläggande af s. k. boskaps- och skjutsfardspenningar. Regementet eger del i Örebro läns krigsmanshuskassa och i Värmlands militärpensionskassa. Dess mötesplats är Sanna hed nära Hallsbergs jernvägsstation. C. O. N.
Nerinaea, paleont., fossilt slägte af gastropoder (bukfotingar), bildande en egen familj, som står Cerithiidae närmast. Skalet är koniskt, vanligen ganska långt utdraget. Vid vindningarnas öfre kant finnes ett särskildt ornamenteradt band såsom märke efter en utskärning vid mynningen. Det mest karakteristiska är att såväl på spindeln eller pelaren som på vindningarnas inre sida finnas kraftiga inskjutande lister, genom hvilka djurets boningsrum får ett mycket oregelbundet utseende. Slägtet, som är mycket artrikt, börjar i trias och utdör med kritsystemet. Hufvudmassan af arterna tillhör yngsta jura- och äldsta kritsystemet. B. L-n.
Nering (Nehring), Johann Arnold, tysk Arkitekt, blef 1691 öfverdirektör för alla byggnader i kurfurstendömet Brandenburg. Han var en arkitekt, som mot barockens utsväfningar satte ädel enkelhet och vackra proportioner. Af hans verk må nämnas en flygel af gamla slottet i Berlin, observatoriet och det kurfurstliga stallet, som ansågs för ett mönster i sitt slag, men först och sist utkastet till det berömda Tyghuset i Berlin, en af denna stads förnämsta äldre prydnader, fullbordadt af Bodt, som dock i vissa delar förändrade N:s plan. N. afled 1695.
Nerio. Se Mars, mytol.
Néris l. N.-les-Bains [neri'ss lä bäns], badort i franska depart. Allier, 6 km. s. ö. om Montluçon. Omkr. 1,500 innev. N. har flere alkalisk-saliniska källor af 45°--51° C. temperatur, hvilka voro kända redan af romarna.
Nerium L., bot., ett slägte af buskar eller lägre träd, hörande till nat. fam. Apocyneae Juss., kl. Pentandria L. Den nämnda nat. fam. består af mjölksaftförande träd eller buskar, sällan örter, hvilka hafva motsatta, enkla, helbräddade, stipellösa blad, regelbundna, sambladiga blommor, som i knoppen äro hopvridna. Hos foder, krona och ståndare råder 5-talet, men fruktämnena äro 2, hvilka hafva ett gemensamt stift. Vid mognaden består frukten antingen af 2 skilda balgkapslar eller ock af en 2- eller 1-rummig kapsel eller ett bär. Slägtet Nerium har bladen 3 i krans samt trattlik krona af 5 sammanvuxna kronblad, som i knoppen ligga hopvridna åt venster. En bikrona sitter vid blompipens mynning. Frukten är 2 balgkapslar, som innesluta många frön, försedda med fröull. Af slägtets arter är rosenlagern, N. oleander L., mest bekant såsom en allmänt odlad krukväxt, med rika, vackra, ljusröda eller någon gång hvita, vanligen dubbla, välluktande blommor. Rosenlagern växer vild i sydligaste Europa och i norra Afrika vid bäckstränder och vattensamlingar, hvilka der omgifvas af rosenlagrar liksom våra vatten af pilarter. Rosenlagern är giftig, emedan den i bladen och andra växtdelar innehåller flere ämnen (oleandrin, pseudocurarin, neriin m. fl.), hvilka hafva narkotiska egenskaper, väcka kräkning och kunna stanna hjertat. N. odorum L. och andra arter af slägtet hafva liknande egenskaper. O. T. S.
Nerly (egentl. Nerlich), Friedrich, tysk målare, f. i Erfurt 1807, fick sin utbildning af den bekante frih. von Rumohr och begaf sig tidigt till Italien, der han slutligen bosatte sig i Venezia. Död derst. 1878. Han målade scener ur italienskt folklif, landskap, arkitektoniska utsigter o. d., hvaraf åtskilligt äfven varit utstäldt i Berlin och München samt blifvit värderadt både norr och söder om Alperna. Ett af hans favoritmotiv, som han många gånger upprepade, var Piazettan i Venezia vid månsken. Bland andra arbeten af honom må nämnas Sicilianska fiskares hemkomst utanför Palermo och Bufflar, som draga det marmorblock, ur hvilket Thorvaldsen högg Pius VII:s bildstod.
Nerman, Klas Ulrik, ämbetsman, född i Halland d. 5 Okt. 1792, blef student i Lund 1809 sedan han redan någon tid biträdt vid tingsgöromål inom en domsaga. 1810 biträdde han en kyrkoherde med predikande och vistades derefter några år som informator i Vestergötland. Han aflade 1813 juridisk examen i Upsala och begynte tjenstgöra under Göta hofrätt. 1818 erhöll han kongl. bref på häradshöfdings n. h. o. v. samt befordrades 1824 till notarie i hofrätten och 1827 till häradshöfding i Nordals domsaga (Dalsland). Hans yngre
Källa: Project Runeberg ·
