Sida 512
Neumann-Haizinger ...
arabesker och ornament i den trojanska salen. Detta gaf sedan anledning till hans första försök att utföra randteckningar till dikter, hvarvid han började med folkvisor från bajerska berglandet. Sedan följde från 1829 liknande teckningar till Göthes visor och ballader. Likaså utförde han 1832--38 randteckningar till tyska klassiker, 1838 till Herders »Cid» och en originel radering, »Dornröschen». Efter en färd till Rom i slutet af 1830-talet återtog han vid sin hemkomst ritstiftet och tecknade bl. a. »Aschenbrödel» (1845), som ett motstycke till »Dornröschen». För öfrigt utförde N. derefter en mängd teckningar efter dikter, till takornamenteringar (trapphuset till Polytechnicum i München) samt till målningar för porslinspjeser, utförda vid den kungliga porslinsfabriken. -- 2. Gottfried von N., tysk arkitekt, den föregåendes broder, f. 1811 i Mannheim, studerade i München, hvarefter han reste i Frankrike, Italien, Grekland och Turkiet. Han började som jernvägsbyggare och utförde bangårdar i norra Bajern. Derefter uppträdde han 1865--68 med sitt första stora byggnadsprojekt, nämligen till Polytechnicum i München, utfördt i högrenaissance, hvarmed han anses hafva öppnat nya banor för arkitekturen i München. Derefter kom nybyggandet af Konstakademien i samma stad. N. var professor vid tekniska högskolan i München samt ledamot af akademierna i München, Wien och Berlin. Död i München 1887.
Neuridin [nev-]. Se Likgift.
Neurin [nev-]. Se Likgift.
Neurode [nöjråde], stad i preussiska regeringsomr. Breslau (prov. Schlesien), vid jernvägen till Glatz. 6,864 innev. (1885). Bergverksrörelse. Textilindustri.
Neuroptera [nev-], nätvingade, zool., namn på en insektgrupp. Förr omfattade Neuroptera alla de insekter, hvilka ega bitande mundelar och 4 hinnaktiga, nätådriga flygvingar samt dels fullständig, dels ofullständig förvandling. Man sammanförde således i denna grupp eller afdelning familjerna Planipennia (Sialidae, Panorpidae, Hemerobidae och Myrmeleontidae) och Trichoptera (Phryganidae) med de s. k. dagsländorna och trollsländorna (Perlaridae, Ephemeridae och Libellulidae). Numera begränsas Neuroptera till Planipennia och Trichoptera, hvilka hafva fullständig förvandling, och de vanliga sländorna (Perlaridae, Ephemeridae och Libellulidae) föras under gruppnamnet Amphibiotica jämte Physopoda (blåsfotingar, Thripsidae) och Corrodentia (Psocidae, Embidae och termiter, Termitidae) till ordningen Pseudo-neuroptera bland rätvingarna, Orthoptera, emedan dessa »pseudo-neuroptera», som till utseendet mera likna Neuroptera än Orthoptera, hafva ofullständig förvandling likasom de sistnämnda. O. T. S.
Neuropteris [nev-] Brongn., bot., paleont., ett hufvudsakligen inom stenkolssystemet förekommande ormbunkslägte, hvars systematiska ställning ännu är oviss. Bladskaften äro vanligen en eller flere gånger dikotomiskt (tudeladt) förgrenade, och sjelfva bladet två eller flere gånger pardeladt. Småflikarna äro vanligen af tämligen fast konsistens, aflånga eller rundade, oftast trubbiga samt fästa endast med medelnerven eller med ett kort skaft. Medelnerven, som vid flikens bas är tydligen framträdande, når icke dennas spets, utan upplöses tämligen snart i ett antal dikotomiskt förgrenade, ej anastomoserande smånerver. A. G. N.
Neu-Ruppin [nöj-]. Se Ruppin.
Neusalz [nöj-], stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz (prov. Schlesien), vid Oder och jernvägen mellan Breslau och Stettin. 7,716 innev. (1885). Jernverk, maskinverkstäder, linspinneri, pappersbruk.
Neu-Sandec [nöj-]. Se Sandec.
Neusatz [nöj-], Magyar. Uj Vidék, Serb. Novisad, stad i ungerska komitatet Bács, på venstra stranden af Donau, midt emot Peterwardein, och vid jernvägen Budapest--Semlin. 21,325 innev. (1880), deraf omkr. 8,500 grekiska serber, de öfriga katolska eller protestantiska tyskar och magyarer samt judar. Grekisk ärkebiskop. Staden anlades 1740 och har sedan 1864 genom Serbiska literaturföreningen (»Matica srpska») blifvit den literära medelpunkten för serberna i Ungern.
Neusiedler-sjön [nöjsidler], Magyar. Fertö (kärr), insjö i vestra Ungern emellan komitaten Odenburg och Wieselburg, betäcker en yta af 330 qvkm. samt är 30 km. lång och 8--12 km. bred. Den bildar en stor sänka under Donaunivån och står medelst en kanal genom den stora kärrtrakten Hanság (ö. om N.), som numera är torrlagd, i förbindelse med Donaus biflod Raab, hvarigenom dess nivåförändringar förklaras. Efter 1855 började vattenmassan minskas, tills sjön 1868 alldeles uttorkade. Man beredde sig att uppodla dess botten, då 1869 vattnet började ökas, och våren 1876 hade sjön åter sin förra utsträckning. Vattnet har en bittert salt smak och användes förr till beredning af salt och soda. På bottnen funna föremål af sten och lera göra troligt, att pålbyggnader funnits i sjön.
Neusohl [nö'jsål], Magyar. Besztercze-Bánya, Slavon. Sanska Bystrica, hufvudstad i ungerska komitatet Sohl (Zólyom), vid föreningen af floderna Gran och Bistritz och vid ungerska statsbanan. 7,159 innev. (1880), af blandad magyarisk, slavisk och tysk härkomst, hälften katoliker och hälften protestanter. Staden är genom sitt läge och sina byggnader (särskildt må nämnas den katolska katedralen och de evangeliska kyrkorna) en af de vackraste städerna i Ungern. Säte för en katolsk biskop. Innevånarna idka hufvudsakligen bergverksrörelse.
Neuss [nöjs], stad i preussiska regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 7 km. s. v. om Düsseldorf och 3 km. v. om Rhen, med hvilken flod staden är förenad genom Erftkanalen. 20,074 innev. (1885). Vallarna, som förr omgåfvo staden, äro förvandlade till promenader. Förnämsta byggnaden är den katolska S:t Quirinus-kyrkan, ett anmärkningsvärdt vackert prof på öfvergångsstil (förra hälften af 13:de årh.). Dessutom finnas 4 andra katolska kyrkor, en protestantisk kyrka samt ett gymnasium. N. är den förnämsta platsen i Rhenprovinsen för
Källa: Project Runeberg ·
