Sida 547
Nielsen ...
serie föreläsningar, som han 1867 höll vid universitetet i Kristiania: Om hindringer og betingelser for det aandelige liv i nutiden (utg. 1868), och i sin Religionsphilosophie (1869). Den kritiserades från såväl teologisk som annan ståndpunkt af Martensen, H. Bröchner, G. Brandes och i Sverige af Axel Nyblaeus (»Om den religiösa tron och vetandet», 1872). N. utgaf dessutom Natur og aand. Bidrag til en med physiken stemmende naturphilosophie (1873), Almindelig videnskabslære i grundtræk (1880) och en hel mängd propedevtiska skrifter till de studerandes tjenst. Också utöfvade han i vida kretsar ett i hög grad väckande inflytande genom sina folkliga föredrag, i hvilka han förenade genialitet med en flödande vältalighet. Under sina sista år slöt N. sig allt närmare Grundtvigs kyrkliga riktning. År 1883 tog han afsked från sitt ämbete på grund af vacklande helsa. Han afled i Köpenhamn d. 30 Sept. 1884. H. Höffding.
1. Nielsen [ni'l-], Carsten Tank, norsk ämbetsman, född i Kristiania d. 18 Dec. 1818, blef 1837 officer i norska marinen och några år derefter anställd vid fyrväsendet, om hvars utveckling i Norge han inlagt stor förtjenst. År 1855 blef han chef för norska telegrafväsendet, hvars såväl grundläggning som utveckling äro hans verk, och han har deltagit i alla kongresser, som afsett ordnandet af dithörande internationella angelägenheter. N. har också skrifvit åtskilliga afhandlingar i telegrafväsendet, mest i tyska tidskrifter. Såsom ordförande i den k. komitén för hamnarbeten, hvilken 1879--81 undersökte Norges kuster, har han till hufvudsaklig del uppgjort planen för sedermera verkställda arbeten af detta slag.
2. Nielsen [ni'l-], Yngvar, norsk historiker, den föregåendes son, född i Arendal d. 29 Juli 1843, blef filologie kandidat i Kristiania 1865, var 1869--78 assistent i norska riksarkivet och 1877--78 bibliotekarie vid Deichmannska biblioteket i Kristiania samt blef sistnämnda år föreståndare för universitetets etnografiska samling samt stipendiat i historia och geografi. I en mängd skrifter och afhandlingar har han behandlat sitt fäderneslands och delvis äfven Sveriges historia under 19:de århundradet: Breve fra grev H. H. von Essen til Karl Johan (1867), Bidrag til Norges og Sveriges historie 1812--1816 (1869), Grev Sandels' statholderskab 1818--1827 (1873), Grev von Platens statholderskab 1827--1829 (1875), Norges historie efter 1814 (I, 1882; II, 1887; ej afslutadt), Bidrag til Norges historie i 1814 (2 bd, 1882--86), Stormagternes forhold til Norge og Sverige 1815--1819 (1886), Aktmæssige bidrag til Sveriges historie 1812--1813 (1877), Bidrag til Nordens historie 1813--1814 (1878), Indberetninger fra de österrigske gesandter i Kjöbenhavn 1807--1812 (1882), Kielerfreden (1886). I sammanhang härmed må också nämnas hans 1882 och följande år utgifna polemiska skrifter mot professor J. E. Sars, angående de historiska förutsättningarna för 1814 års händelser i Norge. Härtill komma vidare hans stora biografisk-historiska verk Grev Herman Wedel-Jarlsberg og hans samtid 1779--1840 (hvars första band föreligger färdigt till utgifning, och som är afsedt att sprida nytt ljus öfver förberedelserna till unionen 1814). År 1880 utgaf han Det norske rigsraad, som förskaffade honom doktorsgraden vid Kristiania universitet. Äfven i andra arbeten har han behandlat norska samhälls- och författningsfrågor under medeltiden. År 1877 utgaf han Bergen fra de ældste tider indtil nutiden, hvilket förde honom in på studiet af Hanseförbundets historia, som han derefter riktade med flere bidrag. Norges inre historia under 17:de årh. har N. belyst i Jens Bjelke til Östraat (1872), till hvilket arbete sluter sig en rad smärre afhandlingar i »Norsk historisk tidsskrift». Samma tidskrift innehåller äfven en utförlig afhandling af N. om Gustaf III:s norska politik. År 1885 utgaf han Biskop Jens Nilssöns visitatsböger og reiseoptegnelser 1574--1597 (se Nilssön, Jens) samt behandlade i den utförliga inledningen om författarens lefnad åtskilliga delar af Norges historia under 16:de årh. I Reisebreve og folkelivsstudier (1881) och Træk af den norske bondestands kulturudvikling (1882) har N. meddelat en följd af iakttagelser öfver allmogelifvet i Norge förr och nu, till hvars ytterligare belysning tjena de etnografiska samlingar, som genom hans bemödanden kommit till stånd. Ett mycket spridt arbete är N:s 1874 utgifna Reisehaandbog över Norge, hvilken intill 1887 utkommit i 5 tyska, 4 norska och 1 engelsk upplaga. Till samma gren af literaturen hör Rundt Norge (1882; »Genom Norge» s. å.), som innehåller en del af hans iakttagelser under de resor han sedan 1859 nästan hvarje sommar företagit i sitt fädernesland. År 1882 erhöll N. i uppdrag att i förening med direktören för Norges statistiska centralbyrå A. N. Kiær utarbeta en statistisk-topografisk beskrifning, »Norges land og folk»; men då stortinget 1884 fattade ett beslut, genom hvilket han förhindrades att utsätta sitt namn på titelbladet, afsade han sig all befattning dermed. Utom sina resor i Norge har N. ofta företagit längre och kortare resor i Sverige, Danmark, Holland, Tyskland, Schweiz och Italien dels i historiskt, dels i geografiskt syfte. Han har äfven i flere uppsatser, bl. a. i »Norsk statsökonoinisk tidsskrift» för 1887, upptagit frågan om den främmande turisttrafiken i Norge och dess ekonomiska betydelse för landet. År 1880 utgaf N. en afhandling om Norges bebyggande från 600 , intill 1,000 m. öfver hafvet. Sedan 1887 redigerar han tillsammans med professor Ludvig Daac »Vidar», en konservativ tidskrift för vetenskap, literatur och politik. Såsom talare har han på en rad af folkmöten försvarat det konservativa partiets åsigter, och då detsamma under sommaren 1884 organiserade sig, invaldes N. i de konservativa föreningarnas centralstyrelse.
Nielsen [ni'l-], Augusta Vilhelmina, dansk dansös, f. d. 26 Febr. 1824 i Köpenhamn, utbildades af Aug. Bournonville och vann redan vid sitt första uppträdande (1839) stort bifall. Äfven i Paris hade hon 1842 lysande framgång, men redan 1849 lemnade hon scenen
Källa: Project Runeberg ·
