Sida 552
Nièvre ...
ärligen. Vid Onitsja, omkr. 240 km. från hafvet, börjar flodens stora delta, som vid kusten utbreder sig i v. till Lagos och i ö. till Gamla Kalabar, höjer sig knappt öfver vattenytan och bildar ett af mangrovelundar uppfyldt träsk, ur hvilket under den torra årstiden de osundaste miasmer utvecklas. Hufvudarmen kallas Nun och är spärrad af en bank. -- Mellersta N. börjar stiga i Juli och når sin största höjd i Jan. Binue deremot börjar stiga i Maj, når sitt maximum i Aug. l. Sept. och blir i Mars så obetydlig, att man på många ställen kan vada öfver den. N. nedanför Binues mynning börjar stiga i Juni, når sitt maximum i Sept. och faller i Okt., men har åter en mindre stigning i Jan.--Mars, när högvattnet från öfre N. nedkommer. -- Ångbåtar trafikera floden åtminstone upp till Binue, och missionsstationer äro anlagda utmed dess stränder ofvanför Bussa. -- Namnet N. härstammar från forntiden, men gifves med orätt åt Kworra, emedan Plinius' N. enligt Viv. de S:t Martins m. fl:s undersökningar är densamma som Wadi Igargar i norra Sahara. Arabiska geografer trodde, att den stod i förbindelse med Nilen, och denna åsigt förfäktades ända till 19:de årh. En ny epok för européernas kunskap om floden börjar med stiftandet (1788) af »African association» i England, hvarefter floden blifvit nästan fullständigt känd genom forskningsresor af Mungo Park (den förste europé, som såg floden, 1795), Reichard, Laing, Caillié, Clapperton, bröderna Lander, Barth m. fl. samt slutligen Zweifel och Moustier, som 1879 upptäckte källorna.
Niger. Se Pescennius Niger.
Niger, Petrus. Se Peder Svart.
Nigger, Eng., i Amerika föraktfullt appellativ på negrer, i st. f. negro.
Nightingale [na'jtingel], Florence, en engelsk qvinna, som gjort sig ett frejdadt namn genom sin filantropiska verksamhet, f. 1823 (20?) i Florens, dotter af en engelsk godsegare, studerade organisationen af välgörenhetsoch förbättringsinrättningar såväl i England som på kontinenten och lärde sig praktisk sjukvård i diakonissanstalten i Kaiserswerth (1849). Derefter ställde hon sig i spetsen för ett i London inrättadt sjukhus för lärarinnor, åt hvilket hon gaf en mönstergill anordning. Då under Krimkriget underrättelsen om militärlasarettens dåliga tillstånd trängde till England, begaf hon sig i slutet af Okt. 1854 med ett antal sjuksköterskor till krigsskådeplatsen, hvarest hon införde en ny ordning i lasaretten och dröjde till Aug. 1856. Hennes landsmän insamlade till hennes ära ett kapital af 50,000 pund, hvars räntor användas till utvidgning af S:t Thomas Hospital i London, i hvilket qvinliga sjuksköterskor utbildas. I flere skrifter har hon meddelat sina rika erfarenhetsrön om sjukvård och hvad dertill hör. Här må nämnas endast Notes on nursing (1858; »Anteckningar om sjukas vård och skötsel», 1861), Hints on hospitals (1859), Notes on lying in institutions (1871) och Life or death in India (1873).
Nigidius Figulus. Se Figulus.
Nigra, Constantino, cavaliere, italiensk diplomat, f. 1827 nära Ivrea, deltog såsom student i Sardiniens fälttåg mot Österrike 1848, hvarunder han sårades vid Rivoli. Han egnade sig åt den diplomatiska banan och blef mycket värderad af Cavour, användes 1859 vid underhandlingarna med Frankrike och var under kriget s. å. tillstädes i Napoleon III:s högqvarter. Sedan han biträdt vid fredsslutet i Zürich (s. å.), blef han Sardiniens, senare Italiens diplomatiska ombud vid franska hofvet, med ett kort afbrott 1861, då han tjenstgjorde såsom generalsekreterare hos prinsen af Savojen-Carignan, de neapolitanska provinsernas ståthållare. Efter Napoleon III:s fall (1870) representerade N. sitt land hos franska republiken, men förflyttades 1876 till Petersburg, i Nov. 1882 till London och i Okt. 1885 till Wien.
Nigritella Rich., bot., en lågväxt ört, hörande till nat. fam. Orchideae L., kl. Gynandria L., och försedd med två handlikt delade stjelkknölar, en mängd smala blad och ett tätt, rundadt ax af små svartröda, välluktande blommor. Blomaxets form och färg samt de rödbruna skärmbladen hafva gifvit anledning till folknamnet »brunkulla». Denna lilla vackra orkidé förekommer i Norrlands sydligare landskap (Herjedalen, Jämtland, Ångermanland) ned till Helsingland å ängar och fjälltrakternas gräsmarker. Å södra Europas alper finnes den ännu mer välluktande N. fragrans Saut. O. T. S.
Nigritien. Se Sudan.
Nigrities, Lat., svartpigmenterade fläckar å huden (melasma). Se Melanos. F. B.
Nihil, Lat., ingenting. -- Nihil admirari. Se Nil admirari. -- Nihil desperandum, man bör aldrig förlora hoppet. -- Nihil est ab omni parte beatum, »ingenting är i hvarje hänseende lycksaligt», det gifves ingen fullkomlig lycka. Yttrandet härrör från Horatius (»Odae», II, 16: 27). -- Nihil humani a me alienum puto. Se Homo. -- Nihil in intellectu, quod non ante in sensu, i förståndet (finnes) ingenting, som ej förut (funnits) i den sinliga varseblifningen. Denna tanke är en grundsats för empirismen och sensualismen. -- Nihil per saltum, ingenting genom språng (filosofen Bacons valspråk). -- Nihil probat, qui nimium probat, den bevisar ingenting, hvilken bevisar för mycket. -- Nihil sciri potest, ne id ipsum quidem, man kan icke veta någonting, icke en gång detta sjelf (d. v. s. att man ingenting vet). Så formulerades under antiken skepticismens grundsats. -- Nihil tacuisse nocet, att tiga skadar icke. -- De nihilo nihil (Ex nihilo nihil fit), af intet blir intet. Denna tanke går igen hos flere antika naturfilosofer (Epikur, Lucretius o. s. v.).
Nihilianism. Se Nihilism 1.
Nihilism (af Lat. nihil, intet). 1. Teol., en skolastisk term, som fått sitt namn (äfven »nihilianism») deraf att Petrus Lombardus framställde den satsen att Guds sons menniskoblifvande icke varit ett egentligt ingående i menskligheten, utan blott ett antagande af mensklig gestalt, och att han följaktljgen vid inträdet i menskligheten intet blifvit. Åsigten
Källa: Project Runeberg ·
