Sida 582
Nitroglycerin ...
Dogmatik, sp. 1326) och gjorde sig bemärkt bland anhängarna af »evangeliska unionen», d. v. s. den lutherska och den reformerta kyrkans förening i Preussen. Hans förnämsta arbeten äro System der christlichen lehre (1829; 6:te uppl. 1851), en sammanfattning af den hel. skrifts såväl etiska som dogmatiska innehåll, och hans Praktische theologie (3 bd, 1847--67; register 1872). -- 3. Gregor Wilhelm N., tysk filolog, den föregåendes broder, f. 1790, d. 1861, blef 1827 professor i klassisk literatur i Kiel och 1834 tillika e. o. medlem af slesvig-holsteinska regeringen i Gottorp, med öfverinseende öfver de lärda skolorna. Hans sympatier för Tyskland gjorde dock, att han 1852 t. o. m. afsattes från sin professur. S. å. kallades han till professor i fornkunskap i Leipzig efter den afsatte O. Jahn. Han är bekant genom Erklärende anmerkungen zu Homers Odyssee (3 bd. 1826--40, behandlande de tolf första rapsodierna) och andra arbeten öfver de homeriska sångerna. I den s. k. homeriska frågan (se Homeros, sp. 1465) fasthöll han envist den gamla uppfattningen af dessa diktverk såsom en enhet. -- 4. Karl Wilhelm N., tysk historiker, den föregåendes son, f. 1818, d. 1880, blef 1844 e. o. och 1858 ordin. professor i Kiel, öfverflyttade 1862 till Königsbergs högskola och antog 1872 en kallelse till universitetet i Berlin. Såsom historiker kännetecknas han af ett anmärkningsvärdt universelt intresse. Efter hans papper och föreläsningar utgåfvos Geschichte des deutschen volks bis zum augsburger religionsfrieden (af G. Matthäi, 3 bd, 1883--85) och Geschichte der römischen republik (af G. Thouret, 2 bd, 1884--85).
Niua, en af två små öar, Tafahi 1. Boscawen (17 qvkm.) och Niuatabutabu (14 qvkm.), bestående grupp i Polynesien, mellan Tonga- och Samoa-öarna, med omkr. 1,000 innev., som länge varit omvända till kristendomen.
Niue l. Savage island, en till Polynesien hörande ö. i Stilla hafvet, s. om Samoa-öarna, en korallplatå af nära 100 m. höjd, har en areal af 94 qvkm. och omkr. 5,000 innev., som förr voro beryktade för sin vildhet, men nu äro omvända till kristendomen.
Nivellera (Fr. niveler, af niveau, Provenc. nivel, livell, Lat. libella, vattenpass, af libra, våg att väga med), afväga, medelst vattenpass noggrant inrikta ett föremål i horisontalt läge eller utröna skilnaden emellan två eller flere ställens höjd (se Afvägning); utjämna markens stigning och sänkning, göra slät och vågrät. Att nivellera ett instrument är att bringa i horisontalt läge de af dess delar, som vid observationen böra hafva ett sådant läge. -- I öfverflyttad bemärkelse betyder nivellera införa jämnlikhet, trycka ned allting högtstående i samhället och draga upp dettas lägre lager, så att alla medborgare blifva ungefär likställda. -- Nivellör, person, som förrättar afvägningar. Jfr Nivå.
Nivelles l. Nivelle [-vä'll], Flam. Nyvel, stad i belgiska prov. Brabant, vid Thines och jernvägen till Bruxelles, 29 km. s. om denna stad. 10,367 innev. (1883). Liflig industri. Staden har uppstått omkring ett nunnekloster af benediktinorden, som grundades 645 af Pipins af Landen gemål Ita och egde bestånd till den franska eröfringen (1794).
Nivernais [-nä], fordom provins i mellersta Frankrike, omgifven af Champagne, Bourgogne, Bourbonnais och Berry. Areal omkr. 6,400 qvkm. Af N. har bildats större delen af depart. Nièvre, hvarjämte mindre delar tillhöra depart. Cher och Loiret. Dess hufvudstad var Nevers. Sedan 9:de årh. bildade det ett särskildt grefskap. Se Nevers.
Nivôse (-vås; af Lat. nivosus, snörik), »snömånaden», den fjerde månaden och första vintermånaden i den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar och räknades fr. o. m. d. 21 Dec. af åren 1792--94 och 1796--98, fr. o. m. d. 22 Dec. af åren 1795, 1799--1802 och 1804--05 samt fr. o. m. d. 23 Dec. af året 1803 (jfr Kalender, sp. 41).
Nivå (Fr. niveau, se Nivellera), egentl. vattenpass; vågrät yta, en vätskas horisontala yta; jämnhöjd. -- 1. Geod., ett genom någon viss punkt gående horisontalplan, således ett plan genom punkten vinkelrätt mot lodlinien. »På samma nivå» äro således alla punkter i detta plan. Om likväl de ifrågavarande punkterna i horisontal led äro belägna så långt ifrån hvarandra, att jordytans kullrighet blir märkbar, sägas punkterna vara på samma nivå, om de äro på samma höjd öfver den ideella jordytan (eller hafsytan). -- 2. Fys. Se Vattenpass. E. J.
Nivåförändringar, geol. I höjdförhållandet mellan haf och land eller enskilda delar af fastlandet sinsemellan hafva större och mindre förändringar egt rum inom kanske de flesta trakter af jordytan, och sådana inträffa eller fortfara mångenstädes ännu. Förändringarna äro dels plötsligt påkommande och öfvergående samt då vanligen förorsakade af rent vulkaniska krafter, förkastningar m. m., dels så långsamt fortgående, att århundraden behöfvas, för att resultatet skall blifva iakttagbart. Dessa senare kallas sekulära. Den skandinaviska vallens och flere andra landområdens ännu pågående höjning (se Höjning 1) tillhör de sekulära nivåförändringarna, likaså den sänkning af hafsbottnen, som anses ega rum inom vissa delar af verldshafven. Hufvudorsaken till de sekulära nivåförändringarna torde vara att söka i en vid jordklotets successiva afsvalnande försiggående sammankrympning. -- Ett tydligt exempel på omvexlande sänkning och höjning inom en viss plats utgöra ruinerna af Serapis-templet vid Pozzuoli nära Neapel. Några bland dettas ännu upprättstående pelare äro på ett afstånd af 7 m. öfver basen tätt genomborrade af borrmusslor inom en omkr. 4 m. bred zon, under det ytan såväl ofvan som nedom detta bälte är fullkomligt oskadad, en omständighet, som icke kan förklaras på annat sätt än genom antagande att trakten, hvarest ifrågavarande tempel byggdes, en gång nedsänkts minst 7 m. under hafsytan, förblifvit vid denna nivå en längre tid och derefter åter höjts till sitt nuvarande läge. Vid kusterna af Chile och Peru
Källa: Project Runeberg ·
