Sida 361
Om äldre och nyare luftskepp. Af Karl af Geijerstam. Med 11 bilder
konst. Dä luftseglaren vill stiga uppåt, har han intet annat medel att nå detta resultat än att göra hela ballongen lättare genom utkastande af barlast, men han måste vara sparsam därmed, ty i barlasten har han sin enda räddning, om såsom ofta händer, ballongen oväntadt börjar hastigt sjunka. Mer än en luftseglare har, sedan barlasten varit slut, måst kasta ut ur gondolen allt, äfven sina kläder, och det har t. o. m. händt, att då flera personer varit uppe samtidigt, en sprungit öfver bord för att rädda de kvarblifna från säker undergång.
Ankaret användes vid landningen. Luftseglaren lösgör det, så att det i ett längre tåg får släpa utmed marken. Det hugger då lätt fast i något uppstående föremål. Först sedan ankaret fått säkert fäste, öppnar luftseglaren ventilen och låter gasen i större mängd utströmma. Äfven för att kunna landa med säkerhet är det af vikt att hafva någon barlast kvar. Det kan nämligen lätt hända, att luftseglaren behöfver stiga upp igen, t. ex. för att undgå att stöta emot ett högt föremål, att trassla in sig i ett träd eller dylikt. Har han då ingen barlast kvar, kan hans läge blifva vådligt, om vinden är stark. Olycksfall vid landningen äro icke sällsynta.
Fullkomligt utan praktiskt värde har dock denna enkla form af luftseglingskonst icke varit; för vetenskapen och militärväsendet har den haft ganska stor betydelse. En mängd ballongfärder hafva företagits i rent vetenskapligt syfte, och i och för undersökningar af atmosfäriska förhållanden är tydligen äfven den vanliga och såsom luftseglingsredskap ytterst primitiva ballongen ett icke föraktligt medel. Hvarje luftseglare borde vara meteorolog, så att han vore i stånd att handhafva och afläsa mera vanliga instrument, ty innan ett större iakttagelsematerial samlats, kan icke bestämda slutsatser dragas om de ytterst invecklade förhållanden, som
lufthafvet erbjuder. Till de frågor, som studerats vid ballonguppstigningar, höra: lagarna för temperaturens och fuktighetens aftagande med höjden, luftens sammansättning i olika lager, jämförelse mellan solens strålade värme i olika lager, elektricitetsförhållanden m. m.
Inom militärväsendet hafva ballongerna flera gånger gjort viktiga tjänster. Redan under franska revolutionens dagar upprättades inom franska arméen ett luftseglingskompani, hvilket hade till syftemål att städse kunna uppsända en »ballon captif», från hvars gondol fiendens rörelser kunde observeras. Bilden å nästa sida ger en föreställning om denna luftballongs manövrering. Vid städers belägring och i bataljer visade denna ballong sig ganska användbar. Äfven på ett annat sätt hafva ballonger visat sig brukbara i krigstjänst. De flesta af mina läsare torde erinra sig, hvilken betydande roll ballongerna spelade under belägringen af Paris år 1870. Från och med d. 21 september var denna världsstad fullkomligt afstängd från den yttre världen. Broarna voro sprängda, telegraftrådarna förstörda och alla vägar besatta af fienden. Endast vägen genom luften var fri. Det var då, som ballongerna å nyo kommo till heders. Under den fem månader långa belägringen uppsändes från Paris 64 postförande ballonger, medförande 64 luftseglare och 88 passagerare, 4 millioner bref och många hundra brefdufvor. Af dessa 64 ballonger gingo trenne förlorade på hafvet, 5 föllo i tyskarnes händer och 4 förlorade de medförda depescherna.
tji
*
Att styra luftballongen är ett önskningsmål, hvartill man redan mer än ett århundrade sträfvat, och talrika äro de utkast och försök, som gjorts för att få detta mål realiseradt. Den förste, som försökte att medelst en mekanisk anordning göra en ballong styrbar,
Källa: Project Runeberg ·