Read Runeberg

Ord och Bild: 1892

Originalsida 433
Originalsida 433
Originalsida 432
Originalsida 433
432–433

Sida 433

Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder

efter Kolumbus' död, då Vasco Nunezde Balboa från Panamanäsets höjder för första gången ser Söderhafvets yta utbreda sig för hans blickar och högtidligen tager dess kuster i besittning för konungen sin herre, blifver det rätt klart, att ännu ett världshaf måste öfverfaras, innan man når fram till de österns riken, som Kolumbus sökte. Den af hans biografer, som bäst förstått honom, har yttrat, att det för honom skulle varit en förödmjukelse,

för att veta, att det till sist dock icke var Indien han funnit.

Ej ens i grafven funno hans trötta ben en varaktig stad. Frän Vallodolid fördes de till Sevilla, där den ståtliga vården med den bekanta stolta inskriften prunkar öfver en graf, som icke är hans. Från Sevilla flyttades stoftet till San Domingo och därifrån kanske till Havanna. De lärde ha tvistat och tvista ännu om stället där hans vagga stod; de ha tvistat och

r.... (Un desnn önjfuial le OyutovA* Cotom\)

J1J' tl«». Ttki..K. j

Handteckning af Kolumbus.!

bittrare och tyngre att bära än bojor och otack, om han fått lefva länge nog

1 Originalskissen till denna illustration skickades af Kolumbus från Sevilla 1502 och bevaras i rådhuset i Genua. Figuren, som sitter vid sidan af Kolumbus, är försynen (Providentia); Afunden och Okunnigheten äro antydda som vidunder, hvilka följa i hans kölvatten, under det att Ihärdigheten, Tålamodet, den kristna Religionen, Segern och Hoppet omgifva honom. Öfverst på teckningen sväfvar Ryktet, blåsande i två trumpeter, den ena med inskriften »Genua», den andra framställande »Kolumbus' rykte». Kolumbus' vanliga signatur »Christoferens» återfinnes i hörnet till vänster, initialerna där ofvan hafva tydts på olika sätt.

tvista om året då han föddes; de ha tvistat och tvista om läget af Guanahani, den lilla ön, där han först satte foten på Nya världens mark; de ha tvistat och tvista ännu i dag om den graf, där han ändtligen funnit ro. Då folken snart gå att fira hans minne, skola hyllningsgärder nedläggas vid skilda men tomma grafvar.

Till hans öde hör det med, att det mål, som han med sin upptäckt främst ville vinna, genom denna samma upp-

Källa: Project Runeberg ·