Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

$ 30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99. 239 satte sig däremot, så skedde äfven nu. Skillnaden var blott den, att medeltidens konfederationer ingingos af rådet eller rådet och adeln allena; hertig Karl sökte i sina för¬ eningar samla hela svenska folket eller alla rikets ständer, såsom man numera uttryckte sig. Den afgörande för¬ eningen ingicks i Söderköping den 22 okt. 1595 mellan Föreningen i hertig Karl och därvarande ständer. Ständerna (beslutet S94etöping är utfärdadt i hertigens och ständernas namn) lofvade un- SH der bedyrande af sin trohet mot konungen att försvara fäderneslandets religion, utsågo hertigen såsom Sveriges arffurste till sin förman och rikets föreståndare att regera med rikets råd efter den senaste skriftliga föreningen dem emellan; inga beslut i märkliga regeringssaker, fattade i Polen, finge utföras i Sverige, innan hertigen och rådet fått del däraf; man skulle ej längre i rättstvister vädja till konungen i Polen och ingen i utlandet fälld konungs¬ dom verkställas; till rikets »förnämliga» ämbeten skulle förslag uppsättas, dock att undersåtarne i landsänden eller andra, som »det vederkom>, hade sitt »fria val och stämma», och konungen nämna en. Hertigen åter lofvade att med rådets råd styra riket efter den konungaed Sigismund af¬ lagt i Uppsala, att försvara religionen, liksom att upprätt¬ hålla Sveriges lag samt välfångna privilegier och friheter. Denna förbindelse beseglades och underskrefs både af her¬ tigen och ständerna. De, som ej ville göra ett med dem, skulle hållas för »rikets oroliga och afséndrade lemmar», och de, som affölle därifrån, för konungens »orättrådige, rikets upproriske och otrogne män och fäderneslandets för¬ dirfvare». Föreningen i Söderköping bekräftades i en ny för¬ ening i Arboga d. 5 mars 1597 af hertigen och ständerna (riksråden utom en uteblefvo), »en fér alla och alla fér en», samt ytterligare af ständerna uti Uppsala d. 20 febr. 1598. På sommaren detta år kom emellertid Sigismund med härsmakt öfver till Sverige. Den korta fejden slutade med Stångebro slag d. 25 och förlikningen i Linköping d. 28 Förlikningen i sept. 1598. Sedan konungen brutit denna öfverenskom- ae sepe melse och för andra gången rest hem från alltsammans, ; förklarades hertig Karl på en herredag i Jönköping febr.