Sida 204
Mostaganem ...
anställdes 1676 i det danska kansliet och blef 1684 öfversekreterare. 1679 adlades han jämte sin syster Sofie Amalie M., och 1696 utnämndes han till geheimeråd, men afskedades kort efter Kristian V:s frånfälle (1699). Död 1719. M. hade redan 1680 begynt att göra samlingar till en stor dansk ordbok af en mycket omfattande plan. Densamma skulle nämligen upptaga äfven landskapsdialekterna och egendomliga talesätt. Bland prester och rektorer rundt omkring i landet hade han icke få medhjelpare, och efter sitt afskedande egnade han alla sina krafter åt detta företag. Vid sin död efterlemnade han 60 bd handskrifna samlingar och utkast af mycket stort värde, hvilka 1753 såldes till konungen och 1784 införlifvades med det stora kungliga biblioteket. De bilda grundvalen för den af Videnskabernes selskab utgifna ordboken. -- Om M:s ofvannämnda syster, danske konungen Kristian V:s frilla, se Kristian, skandinaviska konungar, 5. E. Ebg.
Motharmoni, musikt. Se Fuga.
Motherwell [mö'theroäll], köping i skotska grefskapet Lanark, nära högra stranden af Clyde, 18 km. ö. s. ö. från Glasgow. Omkr. 15,000 innev. Stora maskinverkstäder samt ett af de största jernverk i Skotland.
Motherwell [mö'theroäll], William, skotsk skald, f. 1797, vardt vid tidig ålder sheriffskrifvare och dog 1835 såsom utgifvare af den konservativa tidningen »Glasgow courier». Starkt nitälskande för skotska folkpoesiens bevarande, utgaf han samlingarna »Harp of Renfrewshire» (1819) och »Minstrelsy ancient and modern» (1827). Några bland M:s egna skotska dikter hafva i kraft af sin ursprunglighet och rörande vekhet blifvit hela nationens egendom. På engelska skref han ballader och sånger i fornnordisk kraftstil. Hans dikter utgåfvos 1832 (flere uppl.).
Mothes, Oskar, tysk arkitekt och konstskriftställare, f. 1828 i Leipzig, fick sin utbildning under Semper i Dresden, reste sedan i början af 1850-talet uti Italien och Spanien. Efter sin hemkomst byggde han en mängd kyrkor och kapell i Sachsen samt restaurerade många borgar och slott. Han är sedan 1870 »baurath». Bland hans konsthistoriska skrifter märkas Geschichte der baukunst und bildhauerei Venedigs (1859--60), Die basilikenform bei den Christen des ersten jahrhunderts (1865) samt hans båda uppslagsverk: Illustrirtes baulexikon (I--IV; 3:dje uppl. 1874--77) och Illustrirtes archäologisches wörterbuch (i förening med H. A. Müller, 1877).
Motion (Lat. motio, rörelse), kroppsrörelse; förslag, som väckts i en öfverläggande församling (särskildt riksdagen) af någon dess ledamot. I den sistnämnda betydelsen är ordet påtagligen hemtadt från engelsk statsrätt, hvarest framställandet af en fråga till öfvervägande inom något af parlamentets hus kallas moving the house eller making a motion. Det förekommer i svensk statsrätt först i 1810 års Riksdagsordning och omfattar, enligt nu gällande R. O. §§ 55 o. 56, hvarje allmän fråga, som af enskild riksdagsman inom kammare väckes för att underkastas kammares pröfning, vare sig att hon rör lagförslag eller andra hemställningar till konungen (d. v. s. hvad man i England kallar bill; jfr Lagförslag) eller blott kammares eller riksdags egna förhållanden. Ordet motion begagnas om den enskilde riksdagsmannens framställning, hvaremot »proposition» begagnas om K. M:ts och »memorial» om utskotts af eget initiativ gjorda framställning till kamrarna. Enskild riksdagsmans rätt att väcka motion sträcker sig till hvarje ämne, som kan utgöra föremål för beslut af riksdag eller den kammare motionären tillhör. Denna rätt tillhör i Sverige uteslutande riksdagsman; i andra land kunna äfven utanför representationen stående personer göra framställningar till riksdagens pröfning. För att en motion, som kan af riksdag eller kammare göras till foremål för pröfning, skall kunna af kammare upptagas till behandling, fordras, att den väckes i föreskrifven tid och ordning. Har den sålunda blifvit lagligen väckt, måste den i allmänhet blifva föremål för riksdags eller kammares pröfning. Vissa motioner, nämligen sådana, som ej tillhöra ständigt utskott, kunna dock omedelbart nedläggas. Om den behandling en motion skall undergå, innan den kommer till slutligt afgörande, se Bordläggning, Omröstning, Utskott. H. L. R.
Motionera (se Motion), gifva kroppsrörelse; väcka ett förslag i en rådplägande församling. -- Motionär, en som väcker en motion.
Motiv (Fr. motif, af Lat. movere, sätta i rörelse). 1. Bevekelsegrund, skäl, anledning, driftjäder till en handling, bestämningsgrund för menniskans vilja l. praktiska förmåga. Se Determinism, Etik, Indeterminism och Vilja. -- 2. Ämne, grundtanke (i ett konstverk), det i naturen eller i fantasien skådade, som föresväfvat konstnären vid skapandet af ett konstverk. -- 3. Musikt., den minsta, rytmiskt, melodiskt eller harmoniskt karakteristiska och förherskande delen af ett tema, den kärnfigur, hvarpå temat igenkännes under alla sina variationer och genomföringar; stundom äfven likbetydande med temat i dess helhet. Om ledmotiv se d. o. 3. A. L.
Motivera (se Motiv), framlägga skälen för, stödja med grunder; utgöra nöjaktigt skäl för; förläna sannolikhet åt händelserna i ett drama l. en roman ur hvilka en handling utvecklar sig.
Motiverad dagordning (se Dagordning) förekommer, då med begagnande af den parlamentariska interpellationsrätten någon representant inom den kammare eller afdelning af representationen han tillhör och med dess tillstånd utom dagordningen bringar under öfverläggning ett offentligt ärende och derom fordrar ministrarnas förklaring samt derefter, under uttryck af sitt gillande eller ogillande af densamma, föreslår, att vederbörande kammare skall, jämte det densamma efter afslutad öfverläggning besluter att öfvergå till behandling af det enligt dagordningen närmast följande ämnet, motivera beslutet med uttalande af sitt gillande eller ogillande, sitt förtroende eller misstroende,
Källa: Project Runeberg ·
