Sida 603
Nonidi ...
äktenskap med Katarina af Aragonien upplöst; sedermera ett allmänt gängse uttryck för påfvemaktens ovillighet att tillmötesgå vare sig en verldslig stats fordringar eller tidsandans kraf.
Non-resident [nånnre'sident], Eng., prest, som bor utom sin församling och håller sig vikarie.
Non scholae, sed vitse discimus, Lat., »icke för skolan, utan för lifvet inhemta vi kunskaper». Yttrandet är hemtadt ur Senecas »Epistolae» (n:o 106), hvarest det emellertid har den klandrande, mot ett faktiskt missförhållande riktade lydelsen: »non vitae, sed scholae discimus».
Nonsens, Fr. non-sens (nång-sa'ng och -sa'nsgs; af non, icke, och sens, förstånd, mening), meningslöst tal, orimlighet, tomt pladder.
Non troppo, Ital., musikt., icke för mycket, t. ex. allegro n. t., icke för fort.
Nonum prematur in annum, Lat., »ända in på nionde året bör det hållas inne»; så föreskrifver Horatius i »De arte poetica» (v. 388) om hvarje nyförfattadt skönliterärt arbete, dermed framhållande vigten af att i god ro fullända och å nyo utmejsla hvarje detalj, innan arbetet offentliggöres.
Noologisk (af Grek. noos, förnimmelseförmåga, och logos, lära), filos., en inom den boströmska skolan bruklig term för att beteckna den bestämdhet, som ett väsende har såsom förnimmande väsende eller person, eller en bestämning hos ett sådant i motsats till den bestämdhet det har såsom förnummet och varande. Så t. ex. äro bestämningarna sjelfmedvetande och all vetande noologiska bestämningar hos Gud, under det andlighet och evighet äro »ontologiska». Då för den nämnda filosofien allting till sitt väsende är personer och deras bestämningar, så följer, att det noologiska betraktelsesättet blir det, som under mest adeqvat form uttrycker sakens väsende. Detta betraktelsesätt ville Boström ock hafva genomfördt med afseende på allt, som utgör föremål för filosofisk utredning. L. H. Å.
Nooms [nåms], Reinier (Remigius), kallad Zeeman (»sjöman», för sin böjelse att måla hafvet), med hvilket namn han äfven alltid signerade sina taflor, var en holländsk målare och etsare, som föddes i Amsterdam antagligen omkr. 1612 och dog derst. efter 1663, sedan han kring midten af årh. uppehållit sig i Frankrike och äfven en tid varit i Berlin. På enskilda af sina raderingar har han satt ut sitt familjenamn. Af hans målningar finnas en Vy af gamla Louvre i Paris, tagen från Seine-sidan, i Berlin 2 sjöstycken och i Sveriges Nationalmuseum likaså tvänne. C. R. N.
Noorden (når-), Karl Friedrich Johann von, tysk häfdatecknare, f. i Bonn 1833, d. i Leipzig 1883, anställdes såsom professor i historia efter hvartannat vid universiteten i Greifswald (1868), Marburg (1870), Tübingen (1873), Bonn (1876) och Leipzig (1877) samt utöfvade, sjelf lärjunge af v. Ranke och v. Sybel, såsom akademisk lärare ett mycket stort inflytande på sina åhörare. Bland hans historiska arbeten må nämnas den lärda monografien Hinkmar, erzbischof von Rheims (1863), Europäische geschichte im achtzehnten jahrhundert (I, 1869; II, 1873; III, 1882; ofullbord.) samt hans i v. Sybels »Hist. zeitschr.» införda förträffliga uppsatser öfver Englands historia. De Historische vorträge, som han under stort tillopp af åhörare höll i åtskilliga tyska städer, utgåfvos 1884 af Maurenbrecher.
Noort [nårt], van. 1. Lambert v. N., nederländsk målare, blef omkr. 1549 mästare i Antwerpens målaregille och var verksam såsom historiemålare till sin död, 1571. Af honom finnas i Antwerpens museum flere taflor, i hvilka han visar sig som en hård, kall och torr målare. Af samma art är ock intrycket af hans 1568 daterade tafla Herdarnas tillbedjan, i Bruxelles' museum. -- 2. Adam v. N., nederländsk målare, den föregåendes son, berömd såsom Rubens' lärare, f. i Antwerpen 1562, blef der mästare 1587 och dog 1641. Det egendomliga med honom är, att han aldrig signerade sina arbeten, hvarför man i vanliga fall tilldelat honom endast dåliga och råa bilder, under det att hans bästa verk blifvit tillskrifna hans lärjungar, må hända äfven Rubens och Jordaens. Fullt säker är knappt en enda af de bilder, som betecknas med hans namn, med undantag af några, som äro stuckna i koppar och några handteckningar i Musée Plantin i Antwerpen. I Jakobskyrkan i denna stad finnes en ypperlig framställning af Skattepenningen, som Petrus på Kristi befallning tager ur fiskens mun, hvilken bild tillräknas N. Är detta verkligen sant, så är N. utan gensägelse en af den stora konstens föregångare, hos hvilken man i både teckning och färg ser vissa drag, som påminna derom att Rubens och Jordaens utgått ur hans skola. C. R. N.
Nopalbusken, bot., benämnes i första rummet Opuntia coccinellifera Mill., å hvilken den bekanta konsjonellen företrädesvis lefver. Men äfven andra nära stående arter af Opuntia kallas nopalbuskar och hafva af somliga författare sammanförts under ett särskildt slägte, Nopalea. Jfr Cacteae och Konsjonell. O. T. S.
Noph, bibelns namn på Memfis.
Nor, Nord. mytol., en broder till Goe, gifte sig med en syster till konung Rolf i Hedemarken, hvilken äktade Goe. Detta, säger sagan, var anledning till Norges bebyggande. Th. W.
Nor. 1. Socken i Värmlands län, Grums härad. Areal 10,730 har. 3,040 innev. (1886). N. bildar med Grums, Ed, Segerstad och Borgvik ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Karlstads stift, Nors kontrakt. -- 2. Kontrakt, i Karlstads stift, omfattar de tre pastoraten Nor med Grums, Ed, Segerstad och Borgvik; By med Bro, Södra Ny och Huggenäs; Millesvik med Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud. Areal 95,748 har. 20,476 innev. (1886).
Nora. 1. Socken i Vesternorrlands län, Nora tingslag. Areal 20,793 har. 2,769 innev. (1886). N. bildar med Bjertrå (som vid nuv. komministers afgång kommer att bilda ett eget pastorat) och Skog ett regalt pastorat af 2:dra kl., Hernösands stift, Ångermanlands Östra kontrakt. -- 2. Socken i Vestmanlands län, delad å Våla härad med 24,513 har, 2,542 innev. och å Simtuna härad med 5,152 har, 318 innev.,
Källa: Project Runeberg · ·
