Sida 604
Nonidi ...
tillsammans 29,665 har, 2,860 innev. (1886). N. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Fjerdhundra Norra kontrakt.
Nora (antagligen gen. plur. af Gammalsv. nor, sund), bergsstad i Vestmanlandsdelen af Örebro län, särdeles vackert belägen vid vestra stranden af Norasjön, är reguliert anlagd med raka gator, som skära hvarandra vinkelrätt, och i allmänhet bebyggd med små, snygga trähus. Stadens hela område utgör 609 har, hvaraf stadsplanen upptager omkr. 20. De bebyggda tomterna voro 115 år 1880. Taxeringsvärdet var 1886 1,649,700 kr., hvaraf 304,100 kr. för jordar. Folkmängden, som 1870 uppgick till 1,440 personer och 1880 till 1,536, hade 1886 nedgått till 1,429. År 1884 var handlandenas antal 15, med 17 biträden och en bevillning för rörelsen af 583 kr. 66 öre. Handtverkarna voro 16, med 27 biträden samt en bevillning af 146 kr. 50 öre. Fabriker funnos endast 2 med 15 arbetare och 33,443 kr. tillverkningsvärde. Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1883 till 274,756 kr., hvaremot staden var i det ovanligt lyckliga läge att icke hafva några skulder. Kommunalutskylderna erlades s. å. med 2 kr. 20 öre för hvarje krona bevillning. Genom Nora--Ervalla och Nora--Karlskoga jernvägar står staden i förbindelse med landets öfriga jernvägsnät. I staden finnas ett kontor af Örebro enskilda bank, Nora folkbank och en sparbank, två smärre offentliga bibliotek samt en 2-klassig pedagogi. Mera framstående byggnader äro endast kyrkan (ombyggd 1880), stadshuset (sedan 1878) samt skolhuset. I N. utgifvas fyra veckotidningar. Med Kristinehamn, Askersund och Lindesberg bildar N. en valkrets för val af riksdagsman till Andra kammaren. Med Nora landsförsamling utgör staden ett regalt pastorat af 2:dra klassen, Vesterås stift, Nora kontrakt. -- N., som under medeltiden var en obetydlig handelsplats, erhöll stadsprivilegier d. 20 Dec. 1643 (bekr. 1645 o. 1676) och var under någon tid säte för länsstyrelse, då nuvarande Vestmanlandsdelen af Örebro län utgjorde ett eget län. Privilegierna tillade staden monopol på handeln i den kringliggande bergslagen, hvarigenom bruksrörelsen kom i fullständigt beroende af stadens köpmän. Men sedan dessa band lossats, har N. stannat i sin utveckling, och oaktadt väl försedd med nutidens lättade kommunikationer, har den lilla staden under senare tid synbart gått tillbaka. A. G.
Nora kontrakt, i Vesterås stift, omfattar de sex pastoraten Nora stad med landsförsamlingen samt Vikers kapell. Jernboås, Hjulsjö, Ljusnarsberg, Grythyttan, Hellefors. Areal 2,495 qvkm. 34,184 innev. (1886).
Nora landsförsamling i Örebro län, Nora och Hjulsjö bergslag. Areal (med inräkning af Vikers kapell) 55,452 har. 6,301 innev. (1886) i landsförsamlingen, som är annex till Nora stad, Vesterås stift, Nora kontrakt.
Norangfjorden, en gren af Hjörundfjorden på Söndmöre, är en af vestra Norges vildaste och mest storartade fjordar. Äfven den i fjorden utmynnande Norangsdalen, från hvilken man öfver ett lågt pass kommer in i Nebbedalen, utmärker sig genom en liknande vild och storartad natur. Y. N.
Nora och Hjulsjö bergslag, i Örebro län, ingår i Nora domsaga och Nora fögderi och omfattar Nora landsförsamling, Vikers kapell samt socknarna Jernboås och Hjulsjö. Areal 92,602 har. 13,767 innev. (1886).
Noraskog l. Noraskoga, en sedan gamla tider bruklig benämning på det vidsträckta område, som omfattar Nora, Hjulsjö, Grythytte och Hällefors bergslag i Örebro län. I forna dagar räknades N. till provinsen Nerike och Strengnäs stift, men antagligen på 1570-talet förlades det till Vesterås stift och kom derigenom med tiden att räknas till landskapet Vestmanland. -- Jfr J. Johansson: »Om Noraskog. Äldre och nyare anteckningar» (3 dlr, 1875--87).
Nora stads län omfattade Nora, Grythytte, Lindes och Nya Kopparbergs bergslag samt Fellingsbro härad. Landshöfdingen residerade i Nora. Länet egde bestånd från 1643 till 1648, då det lades under landshöfdingen i Örebro.
Norbeck, Anders Erik, teolog, läroboksförfattare, föddes i Orlunda socken, Östergötland, d. 29 Maj 1805, blef student i Upsala 1824, filos. magister 1833, teol. kandidat 1834 samt docent i dogmatik och moralteologi 1837. Han prestvigdes och aflade teol. licentiatexamen 1838 samt blef 1841 docent i pastoralteologi och notarie i teologiska fakulteten, 1844 teol. doktor och s. å. lektor i teologi vid Vexiö gymnasium. På denna plats fortfor han att verka till sin död. Han afled i Vexiö d. 27 Apr. 1870. -- N. gjorde sig ett namn genom sin Lärobok i theologien för gymnasierna (1840; 11:e uppl. 1878), hvilken, ännu brukad, vitsordas af kännare såsom mönstergill med hänseende till skrift- och bekännelsetrohet, korthet och kärnfullhet, tankens klarhet och uttryckets noggranhet. Hans Lärobok i kyrkohistorien för gymnasierna (1851; 2:dra uppl. 1856) ansågs för vidlyftig och kunde derigenom ej uthärda en täflan med flere andra, mindre förtjenstfulla arbeten af detta slag. Äfven genom sina Betraktelser öfver omtvistade dogmatiska frågor (1867) samt akademiska afhandlingar och öfversättningar från Olshausen, Winer m. fl. ådagalade N. sin teologiska lärdom och sin sträfvan att popularisera sin vetenskap. -rn.
Norberg, socken i Vestmanlands län, Gamla Norbergs bergslag. Areal (med inräkning af den till Vestmanlands län hörande delen af Avesta) 31,455 har. 5,753 innev. (1886). N. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Vester-Fernebo kontrakt. De förnämsta malmfyndigheterna inom Gamla Norbergs bergslag (hvars malmfyndigheter med undantag af de lappländska och i viss mån Dannemoras äro de största i Sverige) ligga i N:s socken och till en mindre del i Vestanfors; i de öfriga till bergslaget hörande socknarna äro endast spridda malmkörtlar kända. Malmerna i N:s socken bilda Norbergs grufvefält samt ligga på ett mer än 2,5 km. bredt, genom hela socknen i nordöst-sydvestlig riktning gående bälte och nå sin största utveckling straxt n. ö. om
Källa: Project Runeberg · ·
