Sida 788
Nypon ...
behandlade de äfven religionslärornas myter. I praktiskt afseende lärde de, att menniskan genom en askes, väsentligen bestående i vissa yttre handlingar, reningar, försakelser m. m., skulle komma till enhet med det gudomliga. I likhet med flere samtida riktningar antogo de äfven en själavandring. L. H. Å.
Nyqvarn, landtegendom i Turinge socken, Stockholms län, 13,4 km. v. om Södertelge, utgöres af 3 1/4 mtl säteri och nära 4 mtl frälse, med ett taxeringsvärde (1887) af 288,900 kr. Vid egendomen tillverkades förr stångjern, stål och annan jernmanufaktur. Stångjernsbruket privilegierades redan 1590. Å en från egendomen afsöndrad lägenhet anlades 1848--50 ett år 1877 nedlagdt pappersbruk N., som sedan 1880 eges af D. J. Ekenbergs Söner i Södertelge och hvars drift återupptogs 1886. Vid bruket tillverkas, med användande af ång- och vattenkraft, uteslutande färgade papperssorter och särskildt s. k. duplexpapper (med olikfärgade sidor), hufvudsakligen för export.
Nyrationalism. Se Rationalism.
Nyrén, Karl, ekonom, vitter författare, född å Skränge. Gammalkils socken (Östergötland), d. 30 Aug. 1726, student i Lund 1749, egnade sig åt studiet af botanik och ekonomi samt biträdde Lidbeck vid anläggandet af Lunds botaniska trädgård 1753. År 1755 kallade J. Alströmer honom till Alingsås, sedan N. 1754 dokumenterat sig genom ett par disputationer i ekonomi. Under Alströmers vistelse vid riksdagen erhöll han befattning som vice direktör öfver Alingsås stad och manufakturverk. 1757 blef han filos. magister i Lund, men återvände till Alingsås och fortfor att med drift och nit verka för manufakturverkens och stadens förkofran till 1761, då han erhöll afsked. 1762 tillträdde han lektoratet i ekonomi och naturalhistoria i Linköping. Der möttes hans försök till trädplanteringar af mycken ovilja, och 1765 indrogo ständerna den nyss bildade befattningen och förordnade N. till lektor i grekiska, af hvilken befattning han dock först 1768 kom i fullt åtnjutande. 1766 blef han prestvigd, var 1769 presteståndets notarie och nämndes 1770 till kyrkoherde i Kuddby. Han blef 1771 kontraktsprost och 1783 teol. doktor i Königsberg. Död d. 25 Jan. 1789. -- N. var en flitig författare på flere områden. Hans mest kända arbeten äro Mappa geographica Scelestinae eller stora Skälms-landets geographiska beskrifning (1786), en tämligen platt och förfärligt tröttsam satir, utan ringaste humor och delvis rätt rå, samt den mycket roliga, ofta omtryckta bröllopsskriften öfver P. Alströmer (1760), som skildrar de tyske handtverksgesällernas lefnadssätt och oseder. Han var äfven verksam som öfversättare och utgaf derjämte några skrifter i ekonomi, åtskilliga smärre tillfällighetsdikter m. m. Ej mindre än 81 band handskrifter inköptes efter honom af Lidén och skänktes till Linköpings stiftsbibliotek. Förmodligen ur dessa hemtades hans Charaktersskildringar och minnen (1836). Den öfversättning af S. Pufendorfs »Anecdoter om Sverige», som 1822 utgafs af Wallmark, är, ehuru det ej uppgifves, blott ett obetydligt öfversedt aftryck af en handskrifven sådan, som N. 1761 förärade kronprinsen Gustaf. -rn.
Nyrén, Magnus, astronom, född i Värmland d. 21 Febr. 1837, blef student i Upsala 1859, filos. kand. 1867 och filos. doktor 1869 samt utnämndes s. å. till docent i astronomi. 1868 antogs han såsom e. o. astronom vid observatoriet i Pulkova samt blef der 1871 adjunktastronom och 1873 äldre astronom. Vid sidan af sin praktiska verksamhet som astronom vid ett af verldens förnämsta observatorier, hvarvid N. skött flere af observatoriets yppersta precisionsinstrument, har han utöfvat en framgångsrik författareverksamhet. Särskildt har han sysselsatt sig med problemet om jordens rotation kring sin axel. Bland hans skrifter må nämnas Détermination du coefficient constant de la précession (i »Bulletin de l'Acad. des sciences de S:t Pétersbourg», 14, 1870), Bestimmung der nutation der erdachse (i samma akademis »Mémoires», 19, 1870) och Über die von Emanuel Swedenborg aufgestellte kosmogonie (i »Vierteljahrsschr. d. astronom. gesellsch.», 14, 1879). G. E.
Nyromantik. Se Romantik.
Nyromantiska skolan i Sverige. Se Nya skolan.
Nyrop, Jens Larsen, dansk operasångare, f. 1831, debuterade på k. teatern i Köpenhamn 1862 såsom Masaniello i »Den Stumma» och var under flere år denna teaters förnämste tenor, berömd för musikalisk smak och dramatiskt föredrag. Bland hans bästa uppgifter räknas Achilles i »Ifigenia», Arnold i »Tell», Eleasar i »Judinnan» samt Robert och Faust. Han uppträdde sista gången d. 3 Maj 1882. A. L.
Nyrop, Camillus, dansk författare, född i Köpenhamn d. 31 Juli 1843, blef 1867 juris kandidat och 1873 sekreterare vid industriföreningen i Köpenhamn samt 1879 tillika sekreterare för den gemensamma representationen för Danmarks industri och handtverk. N. har med mycken framgång studerat den danska industriens historia och utgifvit bl. a. Bidrag til den danske boghandels historie (2 bd. 1870), Bidrag til den danske industries historie (1870--73), Meddelelser fra industriens omraade (1876) och Joh. Fred. Classen (1887) samt en serie monografier öfver framstående industriidkare. År 1885 började han utgifva en tidskrift för konstindustri. -- N:s fader, Camillus N. (f. 1811, d. 1883), var sedan 1838 kirurgisk instrument-makare i Köpenhamn och hade stort anseende för yrkesskicklighet, äfven i utlandet, i synnerhet för sina ortopediska maskiner. År 1860 fick han titel af professor, en sällsynt utmärkelse för en man af hans stånd. E. Ebg.
Nyråd (Isl. Nýráðr), Nord. mytol., namn på en dvärg.
Nysilfver l. argentan (af Lat. argentum silfver) kallas en legering af koppar, zink och nickel, hvilken kan betraktas såsom mässing med en tillsats af 1/6 till 1/3 (vanligen omkr. 1/4) nickel. Nysilfrets färg liknar ganska mycket silfrets, ehuru den är något dunklare och vanligen drager en smula i gult. Det är hårdare
Källa: Project Runeberg ·
