Sida 159
Skärsjön. Ur Ronnebybilder, belönade med Svenska akademiens andra pris den 20 december 1891. Af Curt Thelander
— ii 147 —
I eldskenet ila de hit och dit,
belysta af fladdrande lågen,
som flamröd färgar bergens granit,
där snön ligger fläcktals rnånskenshvit.
Ändlös spänner sig himlabågen,
och stjärnorna tända
sig en och en
och tindra och sända
kristalliskt sken.
En isande nordan hviner.
Hör, furorna susa så hemlighetsfullt
djupt inne i mörknande stenig hult,
där klart mellan stammarna månen skiner.
Curt Thelander.
Det skyminer alltmer kring vatten och land,
men månen sig sakta höjer
i blekgult fylle vid tallmons rand
och lägger ett florstunt silfverband
på täcket, där dagsljuset ännu dröjer.
Och magiskt målande
bergens krans
han gjuter en strålande
flod af glans
kring vikarnas spegelrunder.
Det darrande skenet är kallt och klart —
hur måtte det te sig underbart
och härligt i djupets värld därinunderl
Så efter en stärkande stunds förlopp vi vända mot sjön tillbaka. Där tändas nu eldar på isen opp fantastiskt belysande lekarnas lopp, när enrisflammorna flämta och spraka att mörkret förjaga, och rundt omkring de åkande draga en rörlig ring.
Här, lifvande nejdens tystnad med rop, hvilka fly öfver frusen våg, de sen under tusende pojkupptåg få mätta sin spelande lekelystnad.
Källa: Project Runeberg ·