Sida 132
1829
Från Skaldemötet i Lund.
Esaias Tegnér lagerkröner Adam Oehlenschläger.
Magisterpromotionen i Lunds Domkyrka.
D. 22, 23 och 24 Juni detta år äro minnesvärda dagar för härvarande Universitet i Lund; en verklig 3:dags-högtid, egnad åt Apollo och Muserne. Den första dagen, högtidsaftonen, då kl. 6 e.m. vår kända, sig mer och mer fräjdande, melodiska sångartalang, som tillhörer Fröken v. Schoultz från Stockholm, lät höra sig i Domkyrkan från Parnassen. Följande dagen, egentliga Högtidsdagen, helsades tidigt på morgonen med kanonernas dunder. Det vore 46 unga hjeltar, som på Parnassen skulle emot-taga lagerkronan för vunnen seger på den högre lärdomens åt upplysning, sanning och det sköna öppnade fält. Denna högtid, af så mycken betydelse för staden och hvarje medborgare enskildt, förhöjdes denna gång genom närvaron af Nordens 2:ne Sångar-Kungar, Esaias Tegnér och Adam Oehlenschläger, då den sednare blef till ett bevis på egen och nationens aktning för Poesiens Gudamakter på jorden af den förre bekransad.
Denna syn var himmelskt förtjusande. — Efter slutad promotionsfest, skedde vanligt Rektorsombyte med tillhörande vördnadsbjudande ceremonier. Derefter sörjdes mera för kroppen. Utom dagens hjeltar och Academi-Staten, voro en stor del för högtiden ankomne resande. Svenskar och Danskar, inbjudne af de unge Magistrarne till stor middag, som gafs för 250 personer, då skålar proponerades och under lifligaste hurra och vivat samt kanonad och fanfarer druckos för Konung och Drottning, Academiens Kansler, Kronprinsen, Kronprinsessan, de Kongl. Prinsarne, Biskop Tegnér och Professor Oehlen-
schläger, de Lagerkrönte, Academi-Staten, Svenskars och Danskars inbördes skål, med flere. Om aftonen var en glad Bal, hvarifrån större delen af det med sin dag välbelåtna sällskapet åtskiljdes först följande morgon. — D. 24, Midsommardagen, en i andelig mening och i Nordens sommarprydnad stor och skön dag, ökades ännu mer i ömsesidig betydelse genom Prestvigning, som efter slutad Gudstjenst förrättades af Academiens tillförordnade vice Kansler, vår evigt älskade och vördade Esaias Tegnér. Wexiö-Bladet.
Afslutningsorden på Biskop Tegnérs tal:
— Söndringens tid är förbi (och han borde ej funnits i Andans fria, oändliga verld) och beslägtade toner som klinga, Sundet utöfver förtjusa oss nu, och synnerligt dina. Derföre Svea dig bjuder en krans, jag förer dess talan; tag den af broderlig hand och bär den till minne af dagen. —
Efter Herr Biskopens ståtliga tal under fanfarer och kanonskott, fästade han lagerkransen på den store Danske Sångaren A. Oehlenschläger. Endast ställets helgd kunde tillbakahålla de högljudda uttrycken af en hänryckning, hvari detta ovanligt högtidliga uppträde försatte alla närvarande. Herr Professor Oehlenschläger, ehuru obe-redd på den särskildt åt honom egnade uppmärksamhet, hade redan i fäderneslandet varit betänkt på en helsning till sina Svenske vänner, och uppläste han nu härefter af honom författade verser.
Källa: Project Runeberg ·
