Sida 92
1823
Oppositionsbildare.
Friherre C. H. Anckarsvärd.
Då en verklig Tryckfrihet, skyddad i grundlagen och Regemenls-Författ-ningen, får obehindrat äga rum, tror jag att derigenom är hufvudsakligen gjordt allt, som kan bereda och stadga en allmän Opinion.
Adolf Göran Mörner.
D?;0 i.
Sf n nt«v f«r t n.
©focf&ofm tfn 2 1823 (Smaa»)
En oppositionsman.
Frih. C. H. Anckarsvärd deltog, som G. Adlersparres främste medhjälpare i 1809 års statshvälfning.
Som chef för Nerikes Regemente tjänstgjorde A. under fälttåget 1813. I ett enskilt bref till Carl Johan klandrade A. dennes Ryssvänliga politik, och då Kronprinsen misstänkte konspirationer, lät han skilja A.«från befälet. A. deltog i Riksdagen 1817—18 då han ledde en begynnande opposition.
Striden om »ryttarbyxorna».
År 1822 invecklades A. i en tvist, som ledde till uppseendeväckande följder.
I egenskap af Rusthållare under Lif-regementets Husarer hade A. fått några munderingspersedlar kasserade, och i anledning deraf ingaf han en besvärsskrift, hvari han talade om »landsförderfliga af-vikelser» från Indelningsverket, hvilket »af en stor Konung inrättades för att försvara riket, icke för att förstöra det».
För dessa skrifverier lät Regeringen anklaga A. för Högmålsbrott.
Detta hindrade honom dock ej från att intaga sin plats å Riddarhuset, då Riksdagen öppnades.
Frikänd.
Svea Hofrätt afkunnade den 18 Mars Dess Utslag uti den på t. f. Justitie-Kanslems E. J. Bergenschölds befallning och efter dess föreskrift af Advokatfiskals-Embetet emot f. d. General-Adjutanten öfversten och Riddaren Friherre Anckarsvärd utförda anklagelsen för högmålsbrott, hvarigenom Friherren i saken frikändes, men tillika ålades att böta 33 Rdr. 16 sk. för uti försvaret begagnadt miss-firmeligt skrifsätt emot t. f. Justitie-Kanslern.
ämnar visserligen icke att detta år göra Riksdagsöfverläggningar till sitt egentliga vehikel; men han ämnar liaaså litet, som de andra tidningame, underlåta att derifrån hämta hvad som bäst anstår honom. De stora politiska frågorna lära således icke i detta blad komma att ofta diskuteras, emedan redaktörerna tro helt enfaldigt: att folk och land
med Guds hjelp styres dem förutan.
Anmärkaren. Detta oppositionsblad började utgifvas 1816 i Stockholm. Ansvarig utgifvare är F. Cederborgh.
Sen Srebje.
tpelitiff, Citfträr oct> SommircitH Xibning.
Sen 4 3«uuari.
Det intresse hvarmed Svenska Allmänheten allt mer och mer synes omfatta kännedomen om de offentliga angelägenheternas behandling inom Fäderneslandet, ökar naturligtvis å andra sidan Allmänhetens fordringar af hvarje nytt Dagblad; framförallt, om det, såsom Argus den Tredje, genom sitt namn och vid sitt första uppträdande annoncerat sig såsom vehikel för en dylik kännedom.
Argus. Tidningen begynte 1820 och utgifves af Georg Scheutz och Johan Johansson.
Kraf på social och politisk frihet växer fram.
Vid Riksdagen 1823 gällde striden förnämligast principerna för politisk och social frihet. Den Svenska grundlagen var då endast 14 år gammal och en constitutionell anda hade ännu icke utbildat sig hos Sveriges folk, hvars statsförfattningar ofta omvexlat, till föga fromma för dess politiska lif.
J. Hagander.
I*edamot uti Borgar-Ståndet.
Källa: Project Runeberg ·
