Sida 410
MGENS NYHETER.
N:o 1.
Den 23 December
1864
Utkonmsr btirje helgfri morgon. Prenumtratloniprl* lO rdr Kr Ir. G »Jr Kr h*lft tr. 2 rdr OO Jr* f3r f)*rd«dcl» Ir. 1 rdr Kr mlotd i Stockholm, mta endaat 87“ ån i ludtortta. der poitförraluie nrfrodo tillkommer (3 rdr för dr). Lö«» nummer O Jr*. Aooomer 6 örn Kr hrnrj* r*d »f 45—50 bnkntnfrnr tnnlig pdif-ttil. Prenumeration och kanonner mottag** i Stockholm pt tidningen» kuutor N o-1 Riddar-Rolmcn 1 tr. opp, i Carltona bokhandel n:o 32 Storn Nygatao och i SöderholU la komp-.* ptpptrahnndel n o 19 Drottninggatan; frio draaa »Ullen bemalede* tidningen kostnadsfritt. Prenumeration mottage* ifetn A »Ml* Ugn tidnlngnotdelhingMUJIen. I l*od*o;-ten prenumerera* t alle poitkontor; annonser denfrlb inaanda*. med'pengar, till Dagens Nyheter, Stockholm. — Stockholm, Hörbergskn boktryckeriet, Riddarholmen n-.o 1.
Anmälas.
1 fremmende Illuder her tidningspressen un-åer de sednaste 3—4 åron gjort ett stort steg framåt såsom ett »f befordringnmedlen för allmän bildning.. Ifrån ntt vara inskränkt till det mindre »ntnl «f ett lands inbyggare som iro förmögen, hor tidningspressen bredt ut •ig till alla klasser.
Det år skapandet af pressen fir godt löp nom frambragt denna verkan.
Så utkomma i England godtköps-tidningar tom äro spridda i 200—250,000 exemplar; i Frankrike en godtköps-tidning som har närmare 200,000 exemplars afsättning: i Tyskland flera tidningar for billigt pris med 30,000 till 160,000 exemplars upplaga; Danmark har wktadt sin ringa folkmängd, en tidning, hvoraf fdrL år såldes 17—18,000 exemplar.
Det är således ingenting nytt och opröfvadt som företages, då man äfven här börjar ut-gifva en tidning med beräkning att vinna stor utbredning genom ett lågt pris i förening med ett godt :nnehålL Ett antal aktade personer hafva hyst samma förtroende och derför bildat ett aktiekapital, fullt tillräckligt att betrygga tidningens ekonomiska förhållanden.
Från och med denna dag utkommer således närstädes hvarje söckendagsmorgon tidningen Dagsns Nyheter, hvilken blir ungefär liks stor som Posttidningen, men till följande utomordentligt billiga pris:
lO rdr för helt Ar,
6 rdr* lör hall t Ar,
S rdr £50 öre for 1/4 Ar,
1 Rdr før månad.
töu nummer kosta endast
5 öre.
Jemte det att tidningen lemnas till ett så lågt pris att många, som förr icke brukat köpa tidningar, nu tordo komma att göra det, blir äfven annonsprisst billigare än i någon annan of hufvudstadens tidningar. Annonser med petit stil, 45 å 50 bokstäfter på raden, akola nemligen icke kosta mera än G öre för raden.
För större stilar betalas i mån af det utrymme de upptaga, men annonsörsma skola ieks behofva betala ökail pri* af någon annan an-lodning, t ex. för att annonsen sättes öfver 2 spalter, eller med kursiv stil, eller dylikt.
Annonser inforas utan prisforhöjnipg, om än aldrig tå korta; om de blott utgöra en rad kosta de 6 Öre; 2 rader 12 öre, 3 rader 16 öre o. t. v.
Prenumeration och annonser mottagas u tidningens hufvudutdclningsställen: Er Gustaf Carlsons bokhandel, Stora Nygatan 32, och Err Södorholts Sf komp:s papprrshandel, Drottninggatan 19.
När prenumeration sker på dessa ställen blir tidningen kostnadsfritt hemburen till resp. prenumeranter.
Prenumeration mottaget äfven på öfriga tidningar» vanliga utdelningaställen.
Till landsorlon sändes tidningen med de snabbaste lägenheter. Om förändring inträffar under årets lopp i posternas ankomst- och afgångstid, så utgifver Bedaktionen en senare upplaga af hvart nummer. Prenumeration mot-tages dels (med tillägg af postförvaltarearf-vode) å alla postkontor i riket, dels » många stader på särskilda utdelnings ställen, hvil ka blifea uppgifna i hvarje orts tidning, äfven-som tiden när ”Dagens Nyheter” ditkomma.
Man fileter uppmärksamheten pA att prenumeranter 1 lands-arten erhålla "Dagone Nyheter' med hvarje post utan att det kostar dem mer Un högst obetydligt utöfYer hvad tidningar kosta som de iok© erhålla ofta» re Un hvarannan eller hvar tredje postdag.
Undertecknad, som från 1838 till 1850 tillhört Ailonbl&dot* redaktion och fråu 1847 till och med i857 varit utgifvare af tidningen ”Friskytten”, torde härigenom vara berättigad till något anspråk på att fi anses ega den erfarenhet som behöfvas for att vslts utgifvare ooh hofru dre daktör af den tidning som nu anmäls* och om hvars plan och åsigtor några upplysningar här meddelas.
Ebaru tidningen icke blir större till for-mstet än Posttidningen, hoppas man, med de biträden a&n förvörfvat, kunna genom ett
omsorgsfullt bearbetande af ämnena bereda rum I ovilkorligen nyttigt och nödigt: om folken ej for allt hvad som väsentligen tillhör en dag-1 kunna lefva. lyckliga utan stående härar och
lig, for alla beräknad tidning. Tidningen skall meddela alla oybeter af vigt och intrease från Stockholm, från laodaorten och från utlandet, de sistnämnda likväl icke med större vidlyftighet, utom då märkliga häodolser inträffs 1 följd af posternas ankomst hit på aftnarna skall tidningen kunna meddela en stor del nyhetor före alla andra tidniDgar, som icke äro morgontidningar. Tidningeu skall söka att meddela intressanta följetonger och egna en synnerlig omsorg åt den afdelning som vanligen kallas ‘‘Blandade ämnen" Ochjemte det att redaktionen söker gör» tidningea lättläst, såväl i yttre som inre afseende, rmuar den ingalunda låta tidens modstulenhet afhålla sig fråc att emellanåt låta skämtet spela.
Men såväl under som bredvid skämtet är det redaktionons afsigt att med allvar behandla tidens och landets stor» frågor, om än i allmänhet i kortars uppsatser. I alla dessa frågor ar friheten vår lösen och vårt m&l. Vägen dit är lång och många grindar hejda vandringen. Vi kunna icke hoppas att undanrödja många under en tidniDgs jemforeloevis korta lofnad, men det skall glädja oss om vi kunna bidraga till en eller annans‘fall.
Vi skola således, under sträfvandet för allmän rättvisa och menniskoTärdets fulla erkunnande, för trons och tankens frihet, arbeta på befästandet af det konstitutionella styrelsesystem som nu råder; på upplysningens befrämjande; på ståndsförfattningens utbytande mot en bättre representationsfonn; på stattkyrko-tvåogpla lossande; på möjligaste utveckling af folkots sjelfstyrelse i staten och kommu nen; på undanrödj*nde af alla obehöriga hinder for den individuella verksamheten; på ott klokt användande af statens medel, företrädesvis till produktiva ändamål; på en kraftig utveckling of våra intellektuella och materiella tillgångar under sorgfälligt bevarando af fred och sämja med alls graqnsr; med ett ord, vi skola i allmänhet arbeta i den anda, som varit herrskonde mom borgare- och bondestånden vid riktdagarne fruu 1840 till 1863.
Åt jordbrukets bekymmersamma ställning och medlen att förbättra den skola vi egna synnerlig uppmärksamhet och utbedja os» från Hrr Landtbrukafe och andra bidrag härtill.
Erfarna ock ansedda publicister och litteratörer hafva lofvat sin benägna medverkan till företaget; och for andra, tom behaga insända uppsatser öfver . ett . eller annat tidningen villigt öppna sinaspsJj ständighetorna det tillåta. Jdm
Stockholm den 23 Dec- f. - ■
Fredagg Jsrnvagt*.' Afgl och Malmo II •Ullen hl 17 -
A a k • a •' borg ankom dada tlget dade tage1 , ' Dihjtns liljBglp*™821
t»ff- Jpft
Ko »yl
ruinerande pansarfloitor: om det Terkligen oundgängligt för de nio tiondedelarnes sällhet att de regeras af en liten bråkdel af den återståonde tiondedelen: om icke slägtena kunna uppfostras bättre efter andra motoder, än medeltidens. Det är med en sidan förkänsla — måhända oriktig — som vi åter upptagit en för det mesta nedlagd penna, for att i vår ringa mån medverka till de stora frågornas lösning och fora den stora mängdens talan.
öfvertygade att tidoingspressen kan vara ett •f de kraftigaste redskapen att utbreda intresse för allmänna ärender och håg for insigtars fdrvärfvaode, önska vi också att göra detta redskap verksamt på ett så vidsträckt fält som möjligt. Det är fördenskull priset på denna tidning blifvit satt så lågt som ingen annan tidnings. Det är fördenskull som vi skola använda flera medel än de vanliga for att förskaffa tidningea en stor utbredning. Under det att tidningspressen i Sverge sedan Aftonbladets begynnelse har utvecklat sig qva-litatift derhän, att den i förhållande till våra materiella och intellektuella tillgångar öfver-träffar den öfriga vorldons förnämsta tidningar, har den icke gjort lika stora framsteg i konsten att göra massan af nationen delaktig of sitt goda innehålL Vi smickra oss icke med att besitta denna konst, men det innebär alltid ett steg fram&t att man inser den befintliga bristen.
Sent beslutad, framträder tidningens första nummer i ett skick som lemnar mycket öfrigt att öuska. Vi hafva på ett annat ställe nänyit åtskilligt, hvari den snart skall blifva mera tillfredsställande. 8ådan den är och blir, öfverlemua vi den åt allmänhetens och framtidens bodömande.
Bland ”rättegångs- och polissaker” lär mgen i detta ögonblick påkalla och fortjena så allmän uppmärksamhet som frågan om det lisi, hvilket justftiakaaflersembetet »»befallt emot hr polismästaren tVallenberg för frans förfarande att vid oroligheterna sistL vår, efter det skandinaviska eller eiderdanaka mötet i De la Groix’s salong, skicka ut polisbe-tjeningen och andra for tillfället åt densamma hyrda medhjelpare med batonger omkring gator och gränder för att, om så behöfdes, med hugg och slag skingra folkhopar som ej ville åtskiljas, och hvilket ledde till de följder som kanda. Af de andra tidningarne bar ‘ id sett att fabrikören Oldberg 'ustitieombudsmannen öfver att nere. I anledning häraf ’ 'gen, såsom de flesta torde \ M*ren, frih. Oillis Bildt, till justitiekansleren, t säger, att det är 'rg order att låta batongerna, och hvari han sö-bättre än att läger att der -V^.ta »ig god-’lmyndighe-a HB de upp-' om de ej
HHku blifvit
na, att Svenska aftnån numera icke eger någon general, men deremot 5 generallöjtnanter och 27 general-majorer. Den äldste af de sistuämnde Frih. Ulfoparre, född 1776 och officer 1783, blef utnämd till gen eral-maj or åg 1823, då den till lefnadsåron ypgste af nuvarande Geueral-Majorer (Frih. Bildt) ännu endast var 3 (tre) år gammal. Under loppet af innevarande år hafva blifvit utnämde 4 nya generalmajorer — få se när vi härnäst få någon general! — och bland dessa märka vi 3 bröder Sandels.
Konungens stab utgöres numera af 6 förste adjutanter, 21 adjutanter, deribland icke mindre än 9 tjsnstfris, och 10 ordonnansoffice-rare, deribland 2 tjenstfrie. Bland de tjbnst-frie adjutanterna märkes majoren m. m. G. Frithiof Aug. Boya men icke en gång blond dessa återfinna vi Frib. Joh. Ltljmcrants. Deremot förekommer blond de tjensyjörand* adjutanterna, en regementschef (Frih. Bror Cederslröm), hvilket bevisar att den, af en viss dåvarande Kontingeas ”Adjutant”, t n. General-Major och Corps-Chef, men hvarken adjutant eller förste-adjutant hos nuv. Konungen, år 1854 utverkade generalorder, som anbefallde att, då en konungs adjutant befopdras till regements- eller oorpschef, han i och med detsamma entledigade* ur Konungens Stab, ioks längre är gällande (hvarom närmare besked er hålles af en i början af Maj månad dstts år utkommon Gen.-Order).
Blond öfrige Staber märka vi en splitterny rubrik: Stabs-Chøf hos H. K. H. Hertigen af Dalarne. H. K. H. har således numera en ganska respektabel stab, nemligen: 1 stabe-chef, 3 adjutanter och 1 (summa m) ordonnans-officer. Hvar, när och huru denna stab fungerar, är oss fullkomligen obekant.
Om vi nu göra ett hopp, till regementen och oorpser, så se vi, eller rättare se vi icko till den nuvarande konungen af Danmark, ioks ens såsom tfenstfri öfverste Tid något Svenskt regemente. Många flera vakanser påträffas, t. ax. vid LiijgarcUt till häst, 4 (— >11») underlöjtnanter; vid 2:dra Lifjgardttt: 1 underlöjtnant; vid Lifbevörings-regementet, Chefen, 3 Löjtnanter och 8 underlöjtnanter; vid Götha artilleri-regite, 2 Löjtnanter och 4 underlöjtnanter; vid Wendes artilleri-reg-.te. 2 under» löjtnanter; vid Kalmare reg:te: Chefen och vid Wester-Norrlands Bevärings-bataljon.: Chefen och 4 underlöjtnanter.
7 regementen och corpser hafva, under årets lopp, fått nya Chefer och 68 nya officerare hafva under samme tid blifvit utnämnde.
I den har denm' drag for mäonaste Då vi äfvi skall man dare till alla i riittighfc.er, h' yTka vi att Vi böja oss annorlunda förfoga vår verksamhet sl emot dem och ett komma en förändring till stöi melse med den gudomliga menniskos jemnbördighet.
Det vill synas som skulle en långvarig fred förestå.
Dagens Nyheters grundläggare.
,n dock iör att hafva [-besynner-rdnad embets-och-] {+besynner- rdnad embets- och+} straffbar ansvar med att embetaman. En igen möjligen kan förklaring skall i (aom man minnes Bagdad) j)å justiliekao-töras procedera mot 1 alla händelser innefattar förklaring ett formligt försök af pö-med förbigående af en bestämd
Rudolf Wall.
folkens lifsfrågor. Det ■ynta tidrymder som de genomgripande om-hvälfhingarse i staterna» inre förhållanden förbereda*. Det är då man diskuterar frågorna: em koaungadömet aed guds sUe är
Vid ett flyktigt genomögnande af den nyss utkomna nya rangrullan för armåoo, lagd under pressen den 13 December detta år, finna vi, for att gå i behörig rangordning med frågor-
Enligt senaste underrättelser från utlandet tyckes det nya året komma att bjuda goda utsigter inom Europa för fred och för möjlighoten af en öfterallt efterlängtad besparing i statsutgifter samt undvikande af vidare skuldsättning. Ifrån Frankrike skrifves nemligen att sedan hofvet återvändt ifrån Compiegno, der det en tid vistats, till Paris och Tuil arierne, skall diplomatien åter bötja sin verksamhet, och såsom det uppgifves, upptaga idé«» om en Europeisk kongress såsom en of de ännu eväfvande frågorna, med förhoppning att detta forslag nu skall gå igenom. Samtidigt härmed talas om en allmän afväpning i Italien, Österrike, England och Frankrike. Kejsai Napoleon skall nu- önska att hiruti föregå med ett godt exempel; och hvad som ger sannolikhet åt framgången af ett sådant föredöme är att i Italien har den ene af de nuvarande ministrarne, Massimo D’Azoglio, som obestridligen är en varm patriot, framställt ett programm till en öfverenskommelse med påfvon, hvilket skulle for närvarande lugna Österrikes farhågor. Detta öfvesensslämmer väl i det hela icke med handlingspartiet» önskningar, och troligen knappt med d’Azeglios egna, om han kunde följa si a böjelse, men synes hafva ett mäktigt understöd i finanserna» snart sagdt ohjelpliga belägenhet som hotar med statsbankrutt om ej snara inskränkningar göras i den ofantliga försvarsbudgeten. I England har också en tådan politik stor sympathi bland hela medelklassen, sedan de skattskyldige nu under loppet af många år fått vidkännas så dryga tillökningar i beskattningen i och for de gigantiska rustningar och dermed förenade utgifter, som den slipade Lord Fal-mers ton, aristokratiens förnämsta hjelpare under en liberal yta, förstått att åstadkomma genom stt skrämma sina landsmän för Napoleon (som emeLertid varit hans bäst* vän), och derigenom afvända folkets med hvarje dag tilltagande anspråk på den lätteröfrade, me» alltid uppskjutna psrlamentsrefonnen.
Danska regeringen visar sig med lika mycken klokhet som kraft rätta sig efter de nya förhållanden, i hviika landet olyokligtvie
Källa: Project Runeberg ·
