Sida 444
1866
Den sista ståndsriksdagen afslutad.
Den sista ståndsriksdagens afbldsning pd Gustaf Adolfs torg.
Teckning: O. Andersson.
De högtidliga ceremonierna vid afslutningen.
— I dag, den 21 Juni vid middagstiden har, efter öflig sedvänja, under klang af pukor och trumpeter, riksdagen blifvit af rikshärolden aflyst, hvarjemte Rikets Ständer kallats att i morgon, efter hållen gudstjenst i Storkyrkan, vara Kongl. Maj:t till mötes å Rikssalen.
Morgondagens gudstjenst i Storkyrkan tager sin början kl. % 11 f. m., och kommer riksdagspredikan att hållas af biskopen i Lunds stift, doktor W. Flensburg. Efter slutad gudstjenst upplöser H. M. Konungen å Rikssalen detta lagtima riksmöte. Derefter få Riksstånden kl. 3 e. m. genom deputationer aflägga underdåniga afskedsuppvaktningar hos DD. MM. Konungen och Drottningen, dervid DD. KK. HH. Hertigen och Hertiginnan af Östergötland samt Hertigen och Hertiginnan af Dalarne lära vara närvarande, samt hos H. M. Enkedrottningen.
H. M. Konungen gifver sedan å Kongl. slottet en större middag för Riksståndens ledamöter samt embetsmannacorpser och stater. Slutligen lära Ständerna, i plena sednare på aftonen, låta till Medstånden afgå de vanliga afskedsdeputationema, hvarefter sist den äldste å Riddarhuset varande grefven, jemte deputerade begifva sig till Kongl. Slottet, för att i H. M. Konungens händer öfverlämna Landtmarskalksstafven.
En epok i svenska folkets historia slut.
Stockholm, 23 Juni.
— Gårdagen var verkligen i vårt land en allvarlig dag för allvarliga sinnen. Med den sista ståndsriksdagens afslutande har svenska folket också afslutat en särskild period i sin historia.
Afskedet i går afton mellan de fyra stånden var derför helt naturligt mer än vanligt gripande. Den djupa rörelsen åter-
speglade sig i nästan hvarje anlete. Splittringen fanns ej mer, en gemensam känsla, med rot i kärleken till det gemensamma fäderneslandet, genomträngde alla sinnen.
Och den nya tid, huru skall den i politiskt och ekonomiskt hänseende utveckla sig? Man riktar sina blickar till densamma, å ena sidan med brinnande och otåliga förhoppningar och å den andra tvifvelsutan med större missmod och misstroende än som höfves. Vi våga för vår del hysa det förtroende till Sveriges upplysta inbyggare, att om än, under sjelfva öfvergången till en allmännare politisk frihet och ett utvidgadt deltagande i landets angelägenheter, många vådor skola vara svåra att undvika och många missljud komma att förnimmas, så skall dock det sant fosterländska sinnet, det ädla oegennyttiga och upplysta sträfvan-det för landets väl veta att förskaffa sig tillräckligt många målsmän för att leda våra öden i en lycklig riktning.
Dagens Nyheter.
»Royautéens imposanta emblemer».
-----Ståndsrepresentationen utspelade i går, den 22 Juni, sin
röle. Slutakten utfördes på sedvanligt sätt, och de häfdvunna formerna iakttogos med denna till det narraktiga gränsande pietet, hvilken numera eger en stor förmåga att reta skrattmusklerna. De granna maskeraddrägterna, blänkande ordens-kedjorna, högtidliga processionerna, m. m., hvilket hör till »royautéens imposanta emblemer», utöfvade förmodligen en stor effekt på åtskilliga svaga hjemor, men lyckades tyvärr icke att göra samma verkan på den stora massan politiska fritänkare, hvilkas antal har vuxit på ett betänkligt sätt, på samma gång den nimbus skingrats, hvari de till tronen hörande officiella statsdekorationerna förut varit insvepta.
Fäderneslandet.
Källa: Project Runeberg ·
