Sida 335
1857
S:t Barthélemy — Sveriges enda koloni.
Totalvy över S:t Barthélemys hufvudstad Gustavia.
Ön S:t Barthélemy.
Då denna svenska kronans besittning i Westindien för högst få af våra landsmän lärer vara närmare känd, tro vi att våra läsare skola med nöje taga kännedom om följande rapport, som ehefen för korvetten Lagerbjelke afgifvit efter sitt besök på ön.
»Den lilla staden Gustavia, om i ooo invånare, repar sig ganska långsamt efter den svåra brand, som år 1852, d. 2 Mars, lade en stor del deraf i aska. Endast få hus af de nedbrunna äro åter uppbyggda, och det är troligt att de aldrig någonsin blifva det mera, ehuru sådant väl kunnat ske för de betydliga hjelpsummor, som från alla håll blifvit insända.
Landets uppodling begynner deremot att gå framåt. På de bördiga bergsluttningame planteras ananas, som i staden säljes till % piaster dussinet, och i Norra Amerika finner god afsättning emot nära detsamma per stycke. Detta är också öns förnämsta inkomstkälla uppstigande i år till omkring 15,000 dollars. Bomullsplanteringen är j em väl uppmuntrad och har funnit någon framgång endast genom förskrifvandet af en bomullsrensnings-machin från Norra Amerika. Den bomull som här fås, är af utmärkt beskaffenhet; stråhattar, ull, fårkött, något fjäderfä, sötpotatis, ananas och andra grönsaker, stärkelse, getskinn, boskap, hästar, får, svin, getter, kalkoner, höns, oxhudar, fårskinn, salt och kalk exporteras, fast i små qvantiteter till närmaste öar; sockerrör planteras endast i ringa antal, det suges eller ätes rått.
Nöd eller armod finnes icke här; men landtfolket på denna lilla ö, till det mesta af hvit härkomst, med ett vänligt och fryntligt utseende, föreföll mig uti sina små hyddor, mera arbetsamma, bättre menniskor och lyckligare än uti de andra kolonierna, der lättjan, och densamma åtföljande laster, allt sedan emancipationen i hög grad tagit öfverhand.
Under höst och vintermånaderna är värmen ganska dräglig, nemligen 27 grader om dagen, 24 å 25 morgon och afton, vattnet 25 y2. Täta regnbyar uppfriska och rensa luften nästan hvarje dag; också anses denna lilla ö för den mest helsosamma af alla dess omgifningar.
Ifrån vårdagjemningen d. 22 Mars begynte värmen likväl att märkbart tilltaga. Då öns exportartiklar äro ganska obetydliga, synes det nästan förunderligt hvarifrån medel bekommas för koloniens bestånd, då mjöl, bröd, salt, kött, fläsk m. fl. lifsfömödenheter, utom trädvirke, kläden, tyger och alla andra manufakturvaror måste importeras. Saken kan ej annorlunda förklaras, än att innevånar-ne, så väl i staden, som på landsbygden, äro vana vid torftighet, yttersta enkelhet och arbete, hvilket i icke ringa mån bidrager till deras välbefinnande och husliga trefnad.
Landtfolket talar i allmänhet franska och bekänner sig till den romersk-katolska religionen, men i staden finnes j em väl en engelsk kyrka.
Några källor för dricksvatten finnas icke på ön, men deremot goda cisterner, hvarest ett ypperligt regnvatten samlas, som filtreradt torde vara den sundaste dryck man kan förtära.»
Källa: Project Runeberg ·
