Sida 254
1846
Skråväsendet upphör.
»Skomakarn vid sin läst,
Der förr han trifdes allrabäst,
Han syr nu rock och väst,
Och skräddarn han blir handelsman.
mjölnarn, sotarn byta med hvarann, apthekarn häller spisqvarter. och smeden gör klaver.»
Fabriks- och Handtverks-Ordning
af
Kongl. Maj:t
i Nåder fastställd den 22 December 184b. 8 3.
Rättighet att i stad eller & Landet hålla handtverks-verkstad, oeh med bi-
träde af gesäll, lärling eller annan arbetare, till afsalu åstadkomma handt-verksarbeten, eller med enahanda biträde utöfva bageri-, bryggeri- eller slagteri-handtering, tillkomma varje man, som eger Svensk medborgarrätt, med villkor: a) — att hafva begått Herrans heliga nattvard, råda öfver sig sjelf och sin egendom, ega god frejd, samt kunna
skrifva läsligt oeh räkna qvatuor species i enkla tal;
Vidare stadgas att mästerskap skall törvärfvas, då det är fråga om ett flertal yrken och handtverk.
Slut med skråtvång och bönhas-jagt.
— Hufvudgrundsatsen i den nya Förordningen är erkännandet af hvarje men-niskas rättighet att- sig ärligen försörja, på sätt hon bäst gitter, mot fullgörande af vissa häremot svarande allmänna skyldigheter, utan fruktan att qväfvas till döds af skrå-tvång och bönhas-jagt.
Najaden.
Ett steg i rätt riktning.
Hvarje steg som frihetens princip tager inom samhällslifvets utveckling är ett steg till förädling, till utbildning och fullkomning af menskliga rättstillståndet sjelf, och ej till förstöring eller upplösning af detsamma. Det goda i en princip medför alltid det godas resultat — så hafva vi lärt oss att uppfatta Guds styrelse i verlden — och derför kunna vi med glädje hälsa den nya författningen välkommen, samt trösta de tvif-lande med den försäkran, att förändringens olägenheter äro öfvergående och tillfälliga — men dess välsignelserika frukter deremot beståndande och eviga.
Calmare-Posten.
Skrå-Embetenas Yrkesregister:
Först och främst Grosshandlare (som drifva utländsk handel, ega skeppsparter och idka dem efter lägenhet i hop, dela vinst och fÖTlust och sälja till de andra köpmännen i staden, en gross vad som de kunna hafva till köps i sina bodar).
Lärftskrämare Skräddare Skinnare Svarfvare Klädes-ull-sidentygshandel Perukmakare Garfvare Urmakare Köpmän som hålla jernbodar (Je rnkramha n diare) Spannmålshandlare Hus- och åkermän Trägårdsmästare Skorstensfejare Felbberedarc Färgare Sadelmakare och remsnidare Hattmakare Saltsjudare Hökare Fiskare Guldsmeder Bokbindare Klippkrämare, som sälja gam- Strumpmakare Kangjutare Handskmakare la kläder och varor, kallat Knappmakare Kopparslagare Kam- och borstmakare fripperi Stenhuggare Krukmakare Pumpmakare Apothekare Skeppsbyggare Grofsmeder Knif- och klingsmeder Hattstofferare Repslagare Klensmeder Gördlare Bryggare Segelmakare Sporrmakare Skeppare Bagare Såpsjudare Svärdfejare Badare Vinskänk och gästgifvare Trankokare Pistolsmeder Bleckmaka re Krögare Tunnbindare Snickare Stadsbyggmästare Slaktare Prokuratorer Timmermän Formän Linväfvare Målare Glasmästare Skolappare Ullväfvare Snör- och fransmakare Murmästare Kalk- och jernbärare Skomakare Barberare Hjulmakare Laggare
Källa: Project Runeberg ·
