Sida 145
1830
För och emot Regeringen.
Fyra Opponenter:
Öfverstelöjtnant Gustaf Hierta. Grefve David Frölich. Professor P. G. Cederschiöld.
J. J. Rutberg.
Oppositionsmännen i Riddarhuset upprörda öfver Kongl. Maj:ts »egenmäktiga förfarande» och protestera mot 1823 års »så kallade» Riddarhusordning.
Grefve D. Frölich:
Jag är född under enväldet, och danades under uppväxandet på ett sätt, som qvarlemnat Associationer af idéer om konungslig magt, dem jag fåfängt skulle försöka att bortrycka; derföre, utan att fälla något omdöme om motiven hos andra, som, icke seende saken från de synpunkter jag här bjudit till att utveckla, tveka att instämma i den conclusion, hvartill jag kommer, måste jag härmed högtidligen protestera emot 1823 års så kallade Riddarhusordning.
Friherre C. H. Anckarswärd:
Tiden, mine Herrar! har äfven hos oss sina tecken. För dem som märka och bedömma dessa tecken, blir det icke svårt, att finna de stora förändringar, som sedan 1809 föregått i Ministé-rens sätt att behandla Rikets Ständer. Tryckfriheten, grundlagsvidrigt aflockad, under ouppfyllda löften om dess återställande; vägrad redovisning för allmänna medel; medel emot sådane Rikets Ständers beslut, der deras ensamma beslutande rätt är obestridlig; verkställighet åsidosatt, då besluten någon gång ej vunnit Styrelsens tycke; den offentliga åklagaremagtens tystnad, då Rikets Ständer eller någon af deras fördelningar blifvit i Allmänna Blad på det grymmaste smädade, under indragnings-magtens alltför godtyckliga ömtålighet, vid yttrandet af det minsta tvifvel om Styrelsens egen ofelbarhet; föga eller intet afseende ofta fästadt vid Rikets Ständers önskningar; en egenmäktig grundlagstolkning, i anseende till Riks-Ståndens mäst omisskänneliga rättigheter: sådane äro hos oss tidens tecken mine Herrar! och under dessa innefattas äfven den af Styrelsen tvärt emot Ridderskapets och Adelns beslut, oss påtrugade Riddarhus-Ordning.
Den sednaste utfärdade Riddarhus Ordningen har, jemte annat, äfven den olyckan, att uti ingressen innebära en alltför
talande osanning, då der läses, att det är på Ridderskapets och Adelns underdåniga anhållan Kongl. Maj:t gillat och stadfästat denna Riddarhus Ordning, sådan den nu är utfärdad.
Bakslag för Oppositionen.
Den som yrkar, att den af Friherre Anckarswärd begärde proposition, att 1818 års Riddarhus Ordning må förklaras ännu lända till efterrättelse, skall varda framställd voterar Ja; Den det ej vill, voterar Nej;
Ja — 126. Nej — 198.
E. G. Geijer vill ha kvar Indragningsmagten.
Erik Gustaf Geijer:
Verkan af 1812 års Tryckfrihetslag, med indragningsmagt öfver Tidningarna, är känd och redan länge pröfvad; verkan af samma Lag, utan denna magt, är okänd, opröfvad, och måste vara det, då Lagens uppkomst i sitt närvarande skick och med närvarande rättegångssätt var samtidig med indragnings-magtens uppkomst. Hvad den redan kända erfarenheten beträffar, så vågar jag påstå att den, långt ifrån att vara nedslående, tvertom är i hög grad tillfredsställande. Med denna enda milda tygel mot yttranderättens missbruk hos de slags författare, som lättast, vidsträcktast, och vådligast kunna missbruka den, har i Sverige alltsedan 1812, det vill säga, i sjutton års tid. Tryckfriheten för öfrigt orubbad och oafbruten fortlefvat och verkat till Nationens upplysning; en ålder, som den i nittonde seklet, England och Nord-America undantagna, föga uppnått i något annat land.
Jag påstår ej, att den närvarande Indragnings-magten är det bästa correctiv, som kunnat uttänkas; ehuru det måste förefalla besynnerligt, att dess motståndare i samma andedrägt anklaga detta correctiv att vara alltför lätt och illusoriskt, och alltför hårdt och våldsamt, hvaraf man snarast skulle vilja draga den slutsats, att det i sjelfva verket vore ingendera. Men att det är ett correctiv är i alla fall säkert, och skulle säkrast upptäckas vid correctivets upphäfvande; hvarföre jag ock alldeles afstyrker dess borttagande, tills man föreslår ett bättre och tjenligare.
Källa: Project Runeberg ·
