Tillbaka Read Runeberg

Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm

Originalsida 448
Originalsida 448
Originalsida 448
Originalsida 449
448–449

Sida 448

1867

Få Kungl. Operan.

Operamaskeraden i Stockholm den 12 Januari.

Stor Opera-Maskerad,

blifver i Kungl. Teaterns salong och foyer d. 12 Januari.

Entré biljett å 5 rdr säljes i' teaterns förköpsbyrå. Inga

biljetter säljas vid ingången.

Dansen börjar kl. 9, så väl å scenen som i sjelfva salongen och afblåses kl. 2. Tryckta dansprogrammer utdelas åt de maskeradbesökande.

Forfriskningar af glace. lemonade, confekt, punsch, äfven-som bouillion, pastejer, kaffe m. m. tillhandahållas mot särskild betalning i stora foyern och på den s. k. Barnteatern.

Soupéer serveras å la carte så väl i stora matsalarna å nedre botten (Operakällaren) med ingång från Kgl. förstugan, som i festvåningarna 1 tr. upp, från kl. 10—2 då all servering upphör.

Dame-Toiletter, med qvinnlig betjening, äro anordnade till höger och venster om scenen.

Kungl. Teater-Direktionen,

Från Operamaskeraden.

Danssalongen var maskeradens glanspunkt, och den på en gång lysande och bizarra tafla den erbjöd glömmes ej lätt. Man tänke sig denna ofantliga sal, strålande af ljus och förgyllningar och packad med en böljande, skrattande, pratande och gestikulerande menniskomassa i alla upptänkliga drägter, från den stela svarta fracken till den lediga pierrot-drägten! Vid en följande maskerad torde man dock blifva tvungen att inskränka biljettförsäljningen, enär trängseln var väl stark. Direktionens anordningar i öfrigt för de besökandes trefnad och nöje förtjena allt erkännande och de olägenheter som förefunnos, härrörande sig

Tredje aktens slutscen i operan Afrikanskan.

Premiére på operan Afrikanskan.

Den 29 April gaf Kgl. teatern för första gången den tyska tonsättaren Giacomo Meyerbeers opera Afrikanskan.

Många hade betalat sina biljetter med dubbla priset. Alla väntade något storartadt; och väntan blef icke bedragen. Stycket företer väl det största i dekorations- och maskineriväg, i instrumentering och i användande af effekter, som någonsin förekommit och här torde kunna förekomma. I melodiskt hänseende är operan deremot icke mycket rikt utrustad. Operan är väl inöfvad, och allt gick väl. Redan i första akten blef publikens stämning mycket lifvad, och rikt bifall gafs åt såväl solo- som ensemble-numrer och körer. Lejonparten af bifallet tog hr L. Labatt samt finalen. I andra akten (i inqvisitionsfängelset) hölls intresset väl uppe, såväl fruame L. Michæli och F. Stenham-mar som hr Labatt hade flera vackra nummer, hvarjemte en qvintett väckte mycket bifall. Tredje akten framställer Vasco da Gamas skepp på oceanen, ypperligt framställdt af hr Ahl-grenson och rörligt medelst det sinnrika maskineri som den unge maskinarbetaren Lindström konstruerat.

En märklig scenkonstruktion.

Skeppet som går under, är ett verk af den 26-årige snickeriarbetaren P. F. Lindström anställd vid Kgl. teaterns snickeriverkstad. Idéen till hela konstruktionen är mycket djerf och för att kunna realisera hr Lindströms planer har hela scengolfvet söndersågats och golfven i de båda undre våningarna ha gjorts rörliga. Skeppet kan derigenom både kränga och sjunka i djupet. Konstruktören hr. Lindström sköter från en undangömd plats på första raden navigeringen af hela maskineriet.

från brist på erfarenhet, komma säkerligen vid en andra maskerad att afhjelpas eller mildras. Dagens Nyheter.

Källa: Project Runeberg ·