Sida 114
211
Mont — Montalembert
212
Mlcbel de Montaigne. KopparsucK av Th. de Leu.
Under vintern råder pä, grund av vinterkylan i Himalaya ett konstant högt lufttryck, och ständig vind blåser därvid från Indien mot Afrikas östkust, nordöstmonsunen. Under sommaren åstadkommer värmen lågt lufttryck över land, varför vinden konstant blåser från Afrikas östkust mot Indien, sydvästmonsunen. Dessa vindar uppträda huvudsakl. n. om ekvatorn, och deras område omfattar ej blott Bengaliska viken och Arabiska havet utan även större delen av det australasiatiska öhavet och Sydkinesiska havet. Nordöstmonsunen är i allm. torr, sydvästmonsunen regnförande. Den tid på våren och hösten, vid vilken vindriktningen omkastas, benämnes monsunkantring och utmärkes av obestämda vindförhållanden och ofta häftiga cykloner. De vindar s. om ekvatorn, som stundom kallas sydöstmonsun och nordvästmonsun, äro närmast passadvindar (se d. o.). M. förekomma, ehuru mindre ut-
präglade, längs vissa kuststräckor av Syd-Amerika och i Västindien.
Mont [mår)] (fr., av lat. möns), berg.
Montagna [-ta'nnja], Bart o 1 o m e o, f . omkr. 1445, d. 1523, italiensk målare. M., som verkade i Vicenza, tillhörde närmast skolan i Padua men tog också starka intryck av bröderna Vivarinis konst i Venedig.
Montagne, L a M. [måi)ta'nnj], se Berget.
Montagu [må'nnt8gjo], Edwin, f. 1879, d. 1924, brittisk politiker av judisk börd, liberal led. av underhuset 1906—22. M., som 1916 efterträdde Lloyd George ss. ammunitionsminister, var 1917 — 22 minister för Indien och genomdrev en ny styrelseregim (se Indien sp. 1323).
de Montaigne [da måi]tä'nnj], :M i c h e 1, f. 1533, d. 1592, fransk filosofisk skriftställare. Större delen av sitt liv tillbragte M. på sitt slott i Syd-Frankrike, sysselsatt med lärda studier. I Essais (2 dir, 15S0, utökad uppl. 15S8; sv. övers, i urval 1923), skrivna i en stil, som är präglad av klassisk lärdom men starkt subjektiv, framträdde M. ss. en skeptiker, som i fria reflexioner förkunnade gudsförestälLningamas och moralens relativitet och även bestred sinneskimskapens giltighet. Praktiskt predikade han därför mitt under religionskrigens tidevarv tolerans, angrep den härskande bildningens formalism och pedanteri, ivrade för skolundervisning i levande språk etc. och föregrep på så sätt i viss mån de franska upplysningsfilosofernas strävanden. M : s arbeten ha även spelat en viktig roll för den franska prosans utveckling.
Montalembert [måi)talai)bä'r], Charles Förbe s, f. 1810, d-
Källa: Internet Archive ·
