Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 715
Originalsida 715
Originalsida 714
Originalsida 715
714–715

Sida 715

1405

Ormonde — Ormstunsa

1406

torde ha berott på dess sätt att hastigt uppträda och försvinna samt pil den hemlighetsfulla verkan av ormgiftet. Ormens slingrande, "rinnande", rörelser ha pä åtskilliga håll väckt associationer till vatten och därigenom till jordens fruktbarhet. O. med denna innebörd förekommer sålunda i regnfattiga trakter, bl. a. i Mexiko. Flerstädes har ormen även ansetts utrustad med förmåga att bringa människor fruktsamhet. I Grekland höUos vid läkedomsguden Åsklepios' (jfr d. o. och Kopparormen) tempel tama ormar, som förmedlade gudomligt inflytande till patienterna. I nordisk folktro synes ormen, spec. snoken, ha ställts i samband med den underjordiska världen, "vättarnas" och de dödas sfär, och troddes vid god behandling medföra lycka och trevnad, "tomtormen". Utsättandet av mjölk åt denna representerar alltså en verklig O. Brukligt var också att stänga in en orm i fähuströskeln för att hindra "ont" att tränga in. Ormfett, ormdekokt o. s. v. ansågs vara botande 1. undergörande. Sagofantasin rör sig gärna med undergörande ormar, "vitormen", "ormstenen" o. s. v.

Ormonde [å'm8nd], se Butler.

Ormrot, se Polygonum.

Ormslå 1. kopparorm, A'nguis fra'gili3, en art ormlika, vivipara ödlor. Extremiteter

-\

■i

^' -v ^

%

\

avaubeu c:a 33 cm.

i-il art ormstjarnor,

saknas. Ryggen är vanl. grå-, stundom rödbrun med mörka längsstrimmor, buken grå 1. svart. Europa, v. Asien; i Sverige norrut till s. Lappland, i skogstrakter. O. lever av mask och sniglar. — Närbesläktad är den nordamerikanska glasslån, Ophisrni,'rus ventra'lis. Längd c:a SO cm.

Ormsländor, RaphidioVdea, en underord. Nätvingar. Första mellankroppsleden är halslikt förlängd, rörlig. Allmännast är den c:a 10 mm. långa, svartbruna Raphi'dia ophio'psis, vars larver leva av barkborrlarver m. m. och därigenom äro nyttiga.

Ormspott, se S t r i t a r.

Ormstjärnor, Ophiuroi'dea, en ordn. sjöstjärnlika Tagghud i n g a r. Kroppen är rund, skivlik, armarna smala (hos vissa O. starkt förgrenade) samt förete ormlika, slingrande rörelser. Många O. finnas vid svenska västkusten.

Ormstork 1. s e r i e' m a. Caria'ma crista'ta, en art sydamerikanska Vadare med tofslikt upprättstående pannfjädrar, lång stjärt och mycket höga ben. Fjäderdräkten är grå med smala, tvärgående sicksackstrimmor.

Längd c:a SO cm. Lever på slättland; livnär sig av insekter, öd !or, ormar m. m.; häckar i träd.

Ormstunga, se Gunnlaug Ormstunga.

Källa: Internet Archive ·