Sida 193
373
Muserna — Museum
374
7 ^ ^u^ ^
Vutenui. Fr. t. Klelo, Talela, Erato, Euterpe, Polyhymnla, EaUlope, Terpalkore, Crania, Melpomene. (Efter en antik sarkofagrelief.)
under 1700-t rs senare och 1800-t :s förra hälft. Bland dem märkas en M., som var organ för Hainbund, och en 1796—1801 av Schiller utgiven M.
Mu'serna (grek. mu'sai), i grek. myt. de nio sånggudinnorna: Kalli'ope ("den skönstämmiga", med attributen skrivtavla och griffel), representerar hjältedikt och elegi, K 1 ej' o, lat. Cli'o ("den berömmande", med skrivrulle) historia, E u t e' r p e ("den förnöjande", med dubbelflöjt) lyrik, T a 1 e^i' a, lat. ThaWa ("levnadsfröjd", med komisk mask) lustspel, M e 1 - po' me ne ("den sjungande", med tragisk mask) sorgespel, Terpsi'kore ("den dansglada", med lyra) korlyrik och dans, U r a' n i a ("den himmelska", med himmelsglob) astronomiskt epos och lärodikt, E' r a t o ("den älskade", med liten cittra) kärlekssång. Polyhy'mnia ("den hymnrika") representerar de religiösa och högtidliga hymnerna och får i konsten intet attribut men uppträder beslöjad, vilket utmärker hennes nära relation till gudstjänst och offer. M. voro döttrar av Zeus och Mnemosyne, minnet. Berget Helikon med Aganippes källa var ett huvudsäte för deras dyrkan. Jfr A p o 1 - lon sp. 537.
Muse'um (grek. musei'on, en åt muserna helgad plats), under
antiken benämning på musernas tempel och därjämte på de byggnader 1. institutioner, i vilka konst och vetenskap idkades. Antikens mest berömda M. var det i Alexandria (se d. o. sp. 260 f. och B i b 1 i o t e k sp. 1444 f.) . — I modern bemärkelse är M. en för allmänheten tillgänglig samling av föremål, som systematiskt hopbragts och ordnats. Museiväsendet är huvudsakl. en skapelse av 1800-t., men vissa M. uppstodo redan under 1600— 1700-t., t. ex. Ashmolean Museum i Oxford (1682) och British Museum (se d. o.) i London (1753). Ett stort antal M. ha utvecklats ur gamla privatsamlingar, närmast de furstliga, samt ur de samlingar, som i pedagogiskt syfte upprättades vid läroanstalter av olika slag. — I konstmuseernas äldre historia intar Musée Napoleon i Paris en dominerande plats. Det hade under namn av Museum frangais tillkommit under republiken men omdöptes av Napoleon, som riktade det med enorma samlingar konstverk från hela det välde, Frankrike lagt under sig. Efter kejsarens fall återställdes emellertid de rövade konstverken ; återstoden bildar kärnan i det nuv. Louvre. En stor del av de stora europeiska konstmuseerna, SS. Louvre (se d. o.) i Paris, Pittigalleriet och Uflfizierna (se d. o.) i Florens, Pradomuseet (se d. o.)
Källa: Internet Archive ·