Sida 77
137
Mjölkkylare — Mjölkkörtlar
138
rena och i hanteringen sysselsatt personals hälsotillstånd, av lokalernas beskaffenhet och sättet för mjölkens behandling. Mjölken undersökes därefter pä särskilt mjölklaboratorium. Mängden
smuts bedömes numera vanl. genom uppskattning av den vid filtrering av en viss mängd mjölk genom bomull erhållna missfärgningen av denna. Fetthalten bestämmes medelst mjölkprovare (se d. o.). Graden av sur jäsning (se Mjölk) spelar vid M. stor roll och bestämmes genom titrering med alkali 1. för praktiskt bruk genom tillsättning till mjölken av lika del 68-volymprocentig sprit (vid för hög surhetsgrad uppstår fällning). Mjölkens bakteriehalt bestämmes genom räkning under mikroskop, ev. efter odling av bakterierna, 1. efter den hastighet, varmed mjölken avfärgar inetylenblått. ökning av leukocyter (vid juverinflammation) uppskattas genom centrifugering. Tuberkelbaciller i mjölken påvisas i preparat genom färgning men säkrast genom ympning av marsvin med mjölken, hoa vilka, om tuberkelbaciller finnas, tuberkulösa förändringar uppstå.
Mjölkkylare, apparat, varmed mjölk avkylas för hämmande av förefintliga bakteriers utveckling. I M. rinner mjölken vanl. över en veckad plåtyta 1. över rör, vilka avkylas genom i M:s inre f ramströmmande iskylt vatten.
Mjölkkörtlar, för däggdjuren karaktäristiska organ (jfr H u d - körtlar sp. 968), vilka producera näring åt ungarna under tiden närmast efter födelsen (jfr Mjölk). Hos kloakdjur ligga ett stort antal M. inom ett utbrett körtelfält. Mjölken utpressas genom glatta muskler i körtel-
Mjölkkylare.
väggarna och rinner ut längs håren, där den uppslickas av ungarna. Hos öviiga däggdjur mynna M. i spenar. Dessa bildas antingen genom att hela körtelfältet växer papillformigt utåt, ss. hos flertalet pungdjur, hos halvapor, apor och människa m. fl., 1. genom att den körtelfältet omgivande vävnaden höjer sig upp och bildar själva spenen, ss. hos idisslare m. fl. Antalet spenar liksom dessas läge varierar. Vanl. överensstämmer antalet med det största antal ungar, som kunna bildas i en kull. M. bestå dels av förgrenade utförsgångar, dels av mjölkavsöndrande, blåsformiga ändstycken. — Hos människan utvecklas två M. De bestå hos flickor och män huvudsakl. av utförsgångar, hos de förra inbäddade i fett, som vid tiden för könsmognaden ökas i mängd och orsakar bröstens rundning. Vid havandeskap avsöndras från ägget ämnen (jfr Inre sekretion), som övergå i moderns blod och påverka körtelanlagen, så att de tillväxa kraftigt och utveckla de mjölkproducerande ändstyckena. Mjölkavsöndringen
Källa: Internet Archive ·
