Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 821
Originalsida 821
Originalsida 820
Originalsida 821
820–821

Sida 821

1617

Paradigm — Paradox

1618

även Fäktkonst ep. 839. — Paraddagar, vissa kungliga födelse- och namnsdagar m. fl., som firas med stor parad av vakter m. m., en del även med salut (salutdagar). — Parad e'- r a, vara uppställd till 1. defilera i parad; ståta.

Paradfgm (av lat. paradVgma, förebild), böjningsmönster, typexempel på ords böjningssätt; även inbegreppet av ett enskilt ords böjningsformer (i denna mening tillhör t. ex. hästens ett annat P. iin västens).

Paradis (grek. para'deisos, urspr. från iranska språk), lustgård. Namnet har genom Septuagintas och Vulgatas förmedling kommit att särskilt beteckna den "Edens lustgård", om vilken berättas i 1 Mos. 2 — 3 (se Paradisberättelsen). P. förekommer även i judendomens och kristendomens eskatologi, ss. de saligas uppehållsort för en tid 1. för l3eständigt (jfr i N. T. Luk. 23: 43 m. fl.). — I bildlik betydelse betecknar P. en ljuvlig plats 1. ett lyckligt tillstånd.

Paradisberättelsen, en i 1 Mos. 2 — 3 förekommande berättelse om Edens lustgård (se Paradis). Den härrör från Jahvisten och är hållen i folksagans ton : paradiset är den härliga lustgård med underbara träd o. s. v., i vilken de första människorna sattes. Den finnes enl. berättarens mening än i dag kvar (jfr 1 Mos. 3: 24), men människorna ha utdrivits därifrån, sedan de trots förbudet smakat på frukterna från kunskapens träd (jfr Syndafallet). Paradisets läge antydes i 2: lo ff., men uppgifterna äro mycket oklara; i v. 14 nämnas dock tydligen Tigris och Eufrat. En ännu färgrikare och mer mytologisk form av paradisberättelsen förut-

Faradisfåglar, En art av släktet Paradisea.

sättes i Hes. 28: 12 fT. (jfr även Job 15: 7 f.). Till berättelsen ss. helhet har man ännu icke påträffat någon direkt utombiblisk parallell, men flera enskilda motiv däri erinra om detaljer i den babyloniska mytologin.

Paradisfisk, se Labyrintfiskar.

Paradisfåglar, Paradise'idae, en fam. Tättingar med spec. hos hanarna praktfull fjäderdräkt. Nya Guinea, Arnöarna, Australien. Skogsfåglar, som leva av insekter, bär m. m. — Hos vanliga paradisfågeln, Pai-adi'sea a'poda, är hanen mörkbrun med hjässan och halsens sidor gula, pannan, huvudets sidor och strupen guldgröna samt långa orangegula prydnadsfjädrar från kroppens sidor. Honan är ovan ljust gråbrun, under ljusgul. Längd c : a 45 cm. — Atlasfågeln, Ptilorhy'nchus viola'ceus, som bär en fjäderkrage i nacken, bygger (liksom vissa andra P.) under fortplantningstiden "lövhyddor" av kvistar, strån och bjärt färgade föremål, ss. snäckskal, metallbitar m. m.

Paradisänka, se Vävarfåglar.

Paradisäpple, se Äpplet r ä d. Jfr Dvärgträd.

Parado'x (grek. para'doxon, av para', emot, och do'wa, me-

Källa: Internet Archive ·