Sida 222
431
Mynt
432
Silver- 1, koppariimehäUet i en mTntmark intill 1771,
Omkring är
En mark motsvarade
Silver brntto.
Finsilver, gr-
Koppar,
er.
1020
1200 1290 1350 1420 1536
1660 1709
1721
1771
f 96 st. Olof Bkötkonungsl „ ,„ „
1 120 „ engelska } Penningar ....
1170 „ svenska brakteater
1170 „ „ „
210
210 210 210
28
13 5,20
5,20
5,20
4,20
200
200 68 40 23
8,20
3,90 3,61 3,61 2,13
450 510 360
600 „ „ „
24 „ „ örtugar
1 „ 1 mark
f 1 st. 1 mark
\1. 25 "/o av 1 daler silvermynt i koppar . . .
(1. 75 "/(, av 'ji daler silvermynt i koppar . . .
11. 95 "/„ av 'ji daler silvermynt i koppar . . . 1 st. 8 öre silvermynt ('/12 riksdaler) . . .
första M. med årtal är från 1478). Vissa M. erhöllo fyrkantig form (se K 1 i p p i n g a r) . Medan dalermynten från 1540 bibehöllo sin halt och vikt, iindergingo markoch öresmynten från 1560 en fortsatt försämring. Sedermera uppstod skillnad mellan den s. k. svenska dalern (= 4 mark) och riksdalern, som 1633 fastställdes till 1 y2 svensk daler. Fr. o. m. 1568 utsläpptes stundom guldmynt, kallade gyllen samt (från 1654) dukater och (1868) karoliner (se dessa ord). Vid flera tillfällen hade "silvermynt" präglats av nästan enbart koppar (särskilt under Johan III). Först 1624 började man på grund av en tillfällig brist på silver prägla rena kopparmynt, varigenom dubbelmyntfot infördes, i det en mark i silvermynt sattes lika med en mark i kopparmynt. På grund av kopparens sjunkande värde i förhållande till silvret deprecierades kopparmynten, och 1633 fastställdes en kopparmynträkning, varvid 1 öre av silver (en "styver") sattes 1= 2 öre av koppar. Dessa inbördes proportioner växlade sedan ofta. Emellertid sökte man återställa den rätta relationen mellan
koppar och silver och präglade därför större öresmynt av koppar, vilka på grund av att de stodo i silverörets kurs kallades "öre silvermynt". 1644 — 1776 präglades även kopparmynt av högre värde, de väldiga fyrkantiga "plåtmynten" (vilka liksom övriga kopparmynt huvudsakl. slogos i Avesta). Deras metallvärde skulle vara lika stort som det i prägeln angivna myntvärdet men blev i verkligheten växlande. — Marken efterträddes 1766 SS. myntenhet av 1 riksdaler i silver, som 1776 indelades i 48 skillingar (576 runstycken). Silverriksdalern {riksdaler specie) skildes från banko- och riksgäldsriksdalern (se Banko), vilka SS. sedelmynt fingo lägre kurs. Man präglade under 1800-t:s förra hälft skiljemynt av bankoriksdalern, vilka kallades bankoskillingar. 1855 infördes räkningen riksdaler riksmynt (= 100 öre), som var % specieriksdaler. 1873 infördes krona i st. f. riksdaler riksmynt; 10 kronor i guld blev myntenhet. Samma myntenhet blev gällande även i Danmark och Norge genom Skandinaviska myntkonven-
Källa: Internet Archive ·
