Sida 384
755
Nervös — Nestorianer
756
Nervvävnad, Två nenroner. 1 Dendriter, 2 nervtråd med kollateraler.
— Neurogli'an består av isolerande, ev. näringsförmedlande g 1 i' a c e 1 1 e r. Försedda med en, ofta hela N. genomsättande, trådlik förlängning, bilda de (då kallade e p e n d y' m- celler) epitelet i nervsystemets hålrum. Starkt greniga och hopflätade samt innehållande fina g 1 i a - trådar, ligga de eljest inbäddade i den övriga N.
Nervö's, hänförande sig till nerver. Se även Neurasteni,
Nerz, se Vesslesläktet.
Nes, Norges enda mera betydande järnverk, i Aust-Agder fylke; anlagt 1738, genom sammanslagning av ett par äldre verk, nådde det en storartad utveckling under loppet av 1700-t., då även den ståtliga huvudbyggnaden uppfördes.
Ne'scit occa'sum, lat., "den vet ej av nedgång", devis å Nordstjärneorden.
Nesio'tes, se K r i t i o s.
v. Nesselrode [-rå'de], Karl V a s i 1 j e v i t j, f. 1780, d. 1862, greve, rysk diplomat, intog 1812 — 56 en ledande ställning (från 1844 SS. rikskansler) och stod högt i gunst hos både Alexander I och Nikolaus I. N. var ivrig motståndare till de liberala rörel-
Ne'ssler, Viktor Ernst, f. 1841, d. 1890, tysk tonsättare, skrev bl. a. en rad operor, av vilka särskilt de melodiösa Der Rattenf anger von Hameln (1876) och Der Trompeter von Säkkingen (1884) vunno publiktycke.
Ne'sslers reage'ns, dubbelsalt av kvicksilver- och kaliumjodid, ger med ammoniak 1. ammoniumföreningar en rödbrun fällning. Upptäcktes av tysken Julius N e s s 1 e r, f . 1827, d. 1905.
Ne'ssos, Nessosmantel, se H e r a k 1 e s sp. 656 f .
Nestning, dansöskjol (eg. plaggets närmast kroppen sittande del, jfr Sylfid).
Ne'stor. 1- N. från Pylos, den äldste bland de grekiska furstarna utanför Tröja (se Trojasagan), i överförd bet. den äldste inom en viss grupp. — 2. Eysk munk, f. 1059, d. 1114, skrev den första ryska helgonbiografin och, enl. traditionen, en märklig skildring av Rysslands äldsta historia. Nestorskrönikan (sv. övers. 1919), i vilken bl. a. ryska rikets grundläggning genom Rurik (se d. o.) och hans svenska följeslagare skildras. En livlig diskussion om författarskapet till krönikan uppstod på 1800-t. I Kievs kloster finnas två gravar över personer med namnet N., av vilka den ena i gravskriften betecknas som historiograf.
Nestoria'ner, anhängare av patriarken N e s t o' r i u s (d. sannol. 451). Denne, som hörde till den antiokenska skolan och 428 blev biskop i Konstantinopel, väckte där stort uppseende genom sin polemik mot alexandrinarnas beteckning av Jungfru Maria ss. "gudaföderskan". Enl. Nestorius måste man klart skilja mellan det gudomliga och det mänskliga i Kristi person. Biskop Kyrillos (se
Källa: Internet Archive ·
