Sida 458
891
Nord-Amerika
892
Lantgård i colonial sryle i Montioell
N. inhemska kulturväxter märkas spec. majs och tobak, i Mexiko dessutom vanilj och talrika för tropiska Amerika utmärkande arter, ss. spansk peppar, tomat, ananas, papaya, kakao m. fl. — Om Västindien se d. o. — Djurvärlden bildar nearktiska underregionen inom holarktiska regionen (se Djurgeografi). I många avseenden liknar X:s fauna den palearktiska underregionens (Europa, Asien), vilket förklaras genom antagandet av
Uodeni s^ys^apa: Shelton Hotel i New York, At a. L. Harmen.
Av Thomas Jeffer-
tidigare landförbindelser. Av näbbmöss, mullvadar, fladdermöss, murmeldjur, sorkar, hamstrar, bävrar, springråttor, ekorrar, harar, lodjiir, grävlingar, björnar, mårdar, vesslor, älgar, hjortar, bisonoxe finnas identiska 1. närstående släkten 1. arter i dessa underregioner. För X. egendomliga äro däremot opossum, präriehund, sibetråtta, borstsvin, goflFrar, jaguar, puma, skunk, tvättbjörn, gaffelantilop m. fl. Vilda hästdjur saknas. Fåglar äro talrika. Av kräldjur må nämnas leguaner, skallerorm, sköldpaddor, krokodildjur och ett flertal stjärtgroddjur. Se även Polarländer. — Befolkning. X:s ursprungliga befolkning, indianer och eskimåer, har trängts undan till världsdelens mest ogästvänliga områden. Eskimåerna (c:a 36,000) bo på Grönland, Arktiska öarna och fastlandets nordkust. Flertalet av de c:a 360,000 indianer, som finnas n. om Mexiko, bor på reservationer i Kanada och v. För. Stat. Mexikos och Central-Amerikas befolkning är starkt uppblandad med indianskt blod; av Mexikos 14 mdll. inv. anses 38 % vara rena indianer. Negrerna (se d. o. sp. 727 f.) ha förts till N. som slavar. De äro i majoritet i Västindien och förekomma talrikt
Källa: Internet Archive ·
