Sida 593
1161
Nysätra — NyårsdaRon
1162
jämte Rndskoga pastorat i Karlstads stift. Hör sedan 1923 helt till Edsbergs härad och tingslag. 2,750 inv.
Nysätra. 1- Socken i l'ppsal:\ 1., pastorat i Uppsala stift. Skall framdeles förenas med Biskopskulla, Lilngtora och Härkeberga. 835 inv. — Vacker kyrka från 1400-t:8 förra hälft. Gavlarnas tegelornering visa återgång till romanska former. — 2. Socken i Västerb. 1., pastorat i Luleå stift. 3,795 inv. — 3. Tingslag i Västerbottens mell. domsaga, omfattar socknarna Bygdeå, Nysätra och Lövånger.
Nysört, se Achillea.
Ny tid, socialistisk morgonoch middagstidning i Göteborg, grundad 1892, daglig sedan 1899.
Ny tidning för idrott, se T i d - ning för idrott.
Nyttjanderätt, rätt att begagna annans egendom (fast 1. lös), ofta med befogenhet att därjämte tillgodogöra sig dess avkastning. Mänga olika slag av N. till lös egendom förekomma i svensk rätt, till villkor och art bestämda genom avtal (lega, lån m. fl.). För N. till fast egendom äro stadganden givna i lag 14 juni 1907, innehållande bestämmelser om arrende, hyra, tomträtt och vattenfallsrätt (se dessa ord).
Nytt juridiskt arkiv, sedan 1874 utkommande tidskrift, 1874 — 1910 utgiven av v. häradshövdingen G. B. A. Holm, därefter av f. d. presidenten Hj. Westring. N. innehåller uppgifter å och 1 vissa fall referat av Högsta domstolens utslag och domar, uppsatser i juridiska spörsmål samt redogörelser för nytillkomna lagar.
Nyttokonst, konst, avsedd för praktiska ändamål.
Ny vik, se Sunda a. b.
Nysätra kyrka.
Nyvång, station vid statsbanelinjen Åstorp — Mölle. Vid N. ligga Ormastorpsverken med stenkolsgruva och kraftstation, tillhöriga Höganäs-Billesholms a. b.
Nyx, i grek. myt. nattens gudinna.
Ny-zeeländskt lin [-se-], textilvara, som erhålles ur de långa, jämnbreda bladen av PJio'rmium te'nax (fam. Lilia'ceae), storväxt ört från Nya Zeeland och angränsande delar av Australien etc, ofta odlad i tropikerna (samt i kallare trakter som prydnadsväxt i kruka), N. användes till rep.
Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag. Den nutida placeringen på 1 jan. härrör från romarna, vilka 153 f. Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare hade det romerska året börjat 1 mars). På N., som hade en ominös karaktär, önskade romarna varandra lycka och växlade skänker. Under kejsartiden stegrades N:3 betydelse än mer genom astrologins växande inflytande. Kyrkan bekämpade dessa åskådningar men måste slutligen i sin kalender uppta N., där den SS. åttonde dagen efter jul blev Kristi omskärelses fest. Nyåret sökte man flytta till andra data (se Tideräkning), men vid
Källa: Internet Archive ·
