Sida 511
997
Norge (Förvaltning. Politiska partier)
998
Nordlandsbåtar.
maktfördelningslära och tillkom efter mönster av bl. a. franska författningen 1791. Iluvudsakl. genom konstitutionell praxis har genomförts en fullständig parlamentarism. Verkställande makten tillhör konungen i statsrådet. Detta består av en statsminister och minst 7 (vanl. 9) statsråd, vilka bära konstitutionellt ansvar. Den lagstiftande och skattebeviljande makten utövas av det årligen sammanträdande stortinget med 150 led., 50 från städerna, 100 från landsbygden, som väljas vart tredje år genom proportionella val. Rösträtt tillkommer män och kvinnor, som fyllt 23 år. Vid sammanträde efter nyval väljer stortinget inom sig 14 (37 led.) att utgöra lagtinget; de övriga % (113 led.) bilda odelstinget. Lagförslag skola först väckas och behandlas i odelstinget. Om odels- och lagtingen ej bli eniga, behandlas lagförslaget i det samlade stortinget, där det måste ha % majoritet för att bli antaget. Konungen har suspensivt veto: lagförslag, som i oförändrad form antas av tre lagtima storting efter föregående nyval, blir utan kunglig sanktion lag. Förslag om grundlagsändring
kräva % majoritet i det samlade stortinget efter nyval. — Förvaltning. I spetsen för den centrala förvaltningen står konungen, som biträdes av cheferna för de 9 departementen. För den lokala förvaltningen är N. delat i 20 fylken (till 1919 kallade amt) under fylkesmenn, som även äro ordförande i de iolkvaldsi fyllcestingen (stadsfylkena Oslo och Bergen ha dessa institutioner gemensamma med angränsande fylken). En av fylkesmennene i varje bispedömme (tidigare stift) tillhör stiftsdireksjonen. De kommunala huvudenheterna, herreder (665 st.), samt stadskommuner (43) och köpingar, ladesteder (24), bilda 488 tingslag. — Politiska partier. Samverkande högerpartier av olika skiftningar äro höj re och frisindede venstre (tills. 54 led. i stortinget efter valen 1924). Nära samgående med dem är även Norges bondelag (22 led., främst större bönder). Mot dessa stå venstre (34 led.), radikale venstre (2 led.) och arbetarpartierna (38 led.). Till 1917 fanns blott ett arbeiderparti, men vid dess anslutning till 3:e internationalen utträdde en fraktion och bildade ett socialdemokratiskt
Källa: Internet Archive ·
