Sida 173
333
Mukös — MuIImalm
334
vid en biflod till Liao-ho. Gamla tempel med den siata kinesiska kejserliga dynastins gravar. Betydande handelsstad och järnvägsknut. 250,000 inv. Vid M. besegrade japanerna 1905 ryssarna i en stor drabbning.
Mukös [-kö'8] (fr. muqueux, av lat. mu'cus, slem), slemmig, innehållande slem.
Mula (lat. mu'lus), se Hästdjur sp. 1163.
Mularp, socken i Skarab. 1., jämte Slöta, Karleby, Äsle och Tiarp pastorat i Skara stift. 185 inv. — Kyrka från 1100-t:s slut.
Mula'tt (sp. och port. mulato, eg. mulåsna) , se Halvblod.
Mulbete, benämning på bete, lämpat för nötkreatur.
Mulde [mo'll-], vänsterbiflod till Elbe i Sachsen och Anhalt.
Mule, överläppen hos hästdjur och idisslare.
Mulegarn [mjöl-], ett löst snott bomullsgarn, spunnet på selfactorspinnmaskin och använt till väft. Urspr. ett garn, spunnet på mulstol (se S p i n n i n g) .
Mule- Jenny [mjol-dje'nni], se S p i n n i n g.
Mulhacén [molathä'nn], se Sierra Nevada.
Mulhouse [myIo'§], se M ii 1 - h au s e n.
Muller ta'ceat in eccle'sia, lat., "kvinnan tige i församlingen", fritt citat från 1 Kor. 14: 34 (versio vulgata).
Mulje'rad (av fr. mouiller, uppmjuka), se Konsonanter sp. 1117 och Språkljud.
Muljö'r (fr. mouilleur), klyka, i vilken stockankaret å ett segelfartygs utsida vilar.
Mull, se Mylla.
Mull [mall], näst Skye den största av Inre Hebriderna, Skottland. 5,000 inv., av vilka en mindre del talar gaeliska.
Svart mullbärsträd. Nedtill mogen frukt.
Mullbärsfikon, se F i c u s.
Mullbärsträd, arter av släktet Mo'rus (fam. Mora'ceae), låga träd med hängelika blomställningar och köttiga, hallonlika skenfrukter, mullbär, i vilka även de köttiga blomhyllena ingå. Svart M., Morus ni' gra, från Persien, har hj ärtlika blad och svartröda, välsmakande skenfrukter, vitt M., Morus a'lba, från Kina, har äggrunda blad och vitaktiga, smaklösa skenfrukter. Sistnämnda träds blad utgöra silkesmaskens föda. Svart M. odlas i subtropiska och tempererade länder. I Sverige odlas det i s. samt på Öland och Gotland, ofta i spaljéer, och lämnar rik bärskörd. Vitt M. odlas i länder med silkesmaskavel ; i Sverige funnos förr odlingar (ss. vid Sthlm, på Öland och Gotland), men av dessa finnas nu blott enstaka träd kvar.
Mu'llerupkulturen, se M a g • lemosekulturen.
Mullfjället, berg i Jämtland, v. om Äreskutan. 1,032 m.
Mullmalm, genom vittring av svartmalmer uppkommen, lös, mullartad malm, bestående av
Källa: Internet Archive ·
