Sida 255
497
Måttverktyg
498
enheter voro växlande i storlek icke blott olika länder emellan utan även inom samma land; varje land, landskap 1. annat mindre område hade i allm. eitt eget M. De påtagliga olägenheterna härav ha också medfört, att de flesta civiliserade länder numera antagit det först i Frankrike införda meicrsj/slcmct, vilket i Sverige antogs 1S76 och obligatoriskt användes fr. o. m. 1SS9. Gällande förordning om mätt och vikt är av 9 okt. 1SS5. Vid handel 1. eljest, då varor skola avlämnas efter mått 1. vikt, må icke nvttjas andra
Krumcirkel, fotcirkel, gtickoirkel.
redskap för mätning 1. vägning än sådana, som i riket blivit justerade (se Justera 2 ) .
Måttverktyg, mekaniska
hjälpmedel för uppmätning av längder, ytor, vinklar och lägen. Direkt uppmätning av mindre längder sker medelst mättstavar. Den vanliga meterstocken 1. tumstocken (av trä 1. metall) är oftast graderad å ena kanten enl. metersystemet, å den andra i gamla svenska tum (verktum) 1. i engelska tum. M ä 1 1 - banden äro vanl. av vaxduk, lackerad vävnad 1. stål. Uppmätning av krokiga linjer å kartor m. m. sker med kartmätare, rullmått 1. kurvimeter, där en kuggförsedd trissa föres utmed linjen och genom kugg-
Skruvmikrometer (överst) och fjädermått.
hjulsöverföring påverkar en visare, som anger den överfarna sträckans längd. I de fall, då direkt uppmätning icke kan ske, 1. vid överföring av mått från ritning, modell o. s. v. till arbetsstycket, betjänar man sig av cirklar, skjutmått, stickmått, hakmått, klinkmått o. s. v. Av cirklarna (jfr Passare) må näimias stickcirklar, fotcirklar, stångcirklar och krumcirklar, vilka sistnämnda kunna utföras
T. T. DJupmått.
T. b. Skjutmätt.
Källa: Internet Archive ·
