Sida 88
159
Mognadsdelning — v. Mohl
160
Moissao
Detalj av klosterkyrkans vudportal.
vid. Växternas spridning). Hos frukter, som avfalla oöppnade, utgöres fruktmognaden huvudsakl. av kemiska omsättningar, som åstadkomma förändringar i fruktväggens sammansättning, bl. a. dess halt av eteriska oljor o. a. ämnen, som, där de förekomma, påverka människans och djurens lukt- och smakorgan. Vattenhalten blir i regel hög, hos t. ex. äpple och päron ända till 84 %. Fetthalten växlar avsevärt, mängden kvävehaltiga ämnen och stärkelse är vanl. ringa. Sockerhalten håller sig vanl. under 10 % men kan SS. hos bananer stiga till 22, hos vindruvor till 30 och hos fikon till 50 %.
Mognadsdelning, se Cell sp. 1126.
Mogningsprocess, fotografisk M., den del av emulsionens framställning (se Fotografi sp. 418), då den genom inverkan av värme, ev. ammoniak, bringas till större känslighet. M:s orsaker äro ej helt klarlagda.
Mo'gul, se Indien sp. 1314.
Mogunti'acum, se Mainz.
Mohåcs [må'hatj], liten stad i 8. Ungern, vid Donau. Vid M. besegrade turkarna 1526 Ludvig II av Ungern.
Mohair [sv. utt. måhä'r], eng., ull av angorageten; garn av sådan ull; slät tvåskaftad vävnad med antingen både varp och väft 1. vanl. blott väften av detta garn, som även användes till plyschvävnader samt ss. effekttrådar.
Mohammed, annan form för Muhammed.
Mohaweöknen [mAohaVej-], se Kalifornien.
Mohawk [mSo'håk], högerbiflod till Hudson, New York, För. Stat., förser delvis Eriekanalen med vatten. 257 km.
Mohawk [mSo'håk] 1. ganea g a o n o, indianstam i Nord- Amerika, tillhörande irokesernas grupp. Numera obetydlig.
Mohed i Mo skn, Gävleb. 1., 1689—1908 exercisplats för Hälsinge regemente.
Moheda, ISI o e d a, socken i Kronob. 1., jämte ör och Aneboda pastorat i Växjö stift. 2,370 inv.
Mohéli [måeii'], se C o m o r o - I ö a r n a.
Mohika'ner, en till algonkinernas (se Indianer sp. 1294) ; grupp hörande indianstam, nära ) besläktad med delawares. Ett I 100-tal med vita uppblandade M. leva kvar i Connecticut, men deras språk har dött ut.
Mohi'la, se M o g i 1 a s.
Mohile'v, se ]M o g i 1 j o v.
v. Mohl [mål], H u g o, f. 1805, d. 1872, tysk botanist, 1835 prof. i Tiibingen, en av cell-lärans grundare. M. undersökte hos växtceller väggarnas uppkomst och struktur, protoplasman och kärnan m. m. samt angav celldelningar som den normala vägen för uppkomsten av nya celler. Var även framstående växtanatom.
Källa: Internet Archive ·
