Sida 171
329
Muhammedansk konst
330
Badrum i kejsarpalatset i Delhi.
smäckrare minareterna. Det bästa av den efterfatimidiska tidens byggnadskonst finns bland kalifgravarna utanför Kairo (se ill. till d. o. sp. 399 och Byggnadskonst sp. 842). Vid sidan av keramiken började glaskonsten (se d. o. sp. 1297) framträda som ett av konstslöjdens viktigaste områden. — Från Egypten spred sig M. till hela n. Afrika och Spanien. En märklig moské finns i Kairouan, Sidi-Okbamoskén (ill. sp. 325—326), som fick sin nuv. gestalt huvudsakl. pä, 800-t. över den låga arkadmur, som begränsar förgården, reser sig ett mäktigt fyrkantstorn i tre avsatser. — Den mest levande föreställningen om M. skänka de praktfulla rester, som morerna efterlämnat i Spanien. I Cördoba uppfördes Imvudsakl. på 700- och 800-t. en väldig moské, nu kristen kyrka (se ill. till Byggnadskonst sp. 841). Den stora moskén i Sevilla är däremot förstörd utom klocktornet, la Giraida, som i motsats till den i östern vanliga minarettypen är fyrkan-
tigt; den tillkom på 1100-t. och företräder en dekorativt mera utvecklad stilriktning än moskén i Cördoba. Höjdpunkten av morernas konst visar det underbara konungaslottet Alhambra (se d. o.) vid Granada. Huvudsakl. tillkommet på 1300-t., visar det dels den förmåga, med vilken M. alltid förstår dra fördel av naturens möjligheter, dels dess mest fantastiskt rika ornamentik. Nära Alhambra ligger det lilla sommarslottet Generalife (se ill. till Granada). En annan karaktär har den s. k. mudéjarkonsten, d. v. s. den konst, som frambragtg av morer under kristet herravälde. Prov pä denna konsts olika skeden äro synagogorna El Trånsito och Santa Maria la Blanca i Toledo och framför allt slottet, Alcåzar (se ill. till d. o.), i Sevilla. Mudéjarkonsten använder i stor utsträckning hästskobägen. Även en beaktansvärd konstslöjd producerades av morerna i Spanien, särskilt keramik. Praktfulla äro
Källa: Internet Archive ·
