Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 717
Originalsida 717
Originalsida 716
Originalsida 717
716–717

Sida 717

1409

Ornamentik

1410

ma en yta 1. ocksä som ett "oändligt" mönster holt täcka densamma. Det förra är utmärkande för den klassiska O., det senare särskilt för primitiva kulturers. Ang. 0:8 uppkomst föreligga flera teorier. En del enkla ornament ha sitt ursprung ur tekniken, särskilt vävnads- och flätningstekniken, andra åter utgå från naturavbildningen, medan en tredje grupp urspr. haft magisk 1. symbolisk betydelse. — O. förekommer redan på mycket primitiva kulturstadier. Utmärkande för stenålderns lika väl som de på liknande ståndpunkt stående naturfolkens O. är j enkla geometriska ornament samt geometriskt stiliserade djur- och

Assyriskt livsträd, omgivet av vinghästar, rosetter och palmetter,

människofigurer. Bronsålderns mest karaktäristiska ornament är spiralen. — Av de stora forntidskulturernas O. är den egyptiska märklig därigenom, att den vid sidan av geometriska former, särskilt spiralen, symboliska djurbilder och astronomiska tecken, ss. den bevingade solskivan, gamen, skarabén och uraeusormen, för första gången upptar växtmotiv Viktigast av dessa är lotus, vilken förekommer både som blomma och som knopp, stor roll spela även papyrus samt de för den fortsatta utvecklingen betydelsefulla palmetten och rosetten (se dessa ord) samtliga enl. vissa forskare härledda ur lotusornamentet. Dessa växtmotiv, som även givit form åt den egyptiska kolonnen (se d. o.),

<plik

Grekiskt antekapitäl med lesbiskt (överst) och joniskt kymation (iiggstav), pärlstavar och i akantusformer ombildad lotus-palmettbärd. Erektelon, Aten.

sammanställas på olika sätt till rytmiskt växlande bård- och ytmönster. — Den babyloniska O. inför bandflätan, medan den assyriska vid sidan av egyptiska motiv utbildar en självständig palmettform och skapar säregna motiv av symbolisk innebörd i livsträdet (se d. o.) och detsamma omgivande bevingade djur och fantasiväsen, som vidare utbildas av den persiska O. under sasanidisk tid, varifrån de övergå i den kristna medeltidskonsten. — Även i den ostasiatiska O. spela djnrmotiven en viktig roll.

wmmmi

Romersk fris (detalj) med äggstav,

tandsnitt, offerredskap och kranium,

Vespaslanustemplet, Rom.

L e X. VIII.

Källa: Internet Archive ·