Sida 751
1477
Ottravad — Oudry
1478
översiktsarbetet Nordens Historie (1893) och handboken Vor Historie (3 bd, 1899—1904).
Ottravad, socken i Skarab. 1., jämte Dimbo, Hångsdala, Skörstorp och ö. Gerum pastorat i Skara stift. 220 inv. — En märklig romansk dopfunt från 0:8 kyrka fimiea i Stat. hist. mus.
Otukt, i äldre språkbruk benämning på, könsumgänge utom äktenskap.
Otway [å'ttoe'j], Thomas, f. 1652, d. 1685, engelsk dramatiker, bekant för sin borgerliga tragedi The Orphan (1680) samt Venice preserved (1682), den engelska restaurationstidens bästa tragedi.
Ouche [osj], högerbiflod till Saöne, i dep. C6te-d'or, ö. Frankrike. Canal de Bourgogne följer O. Längd 100 km.
Ouchterlony [åkkterlå'ny], Hanna, f . 1838, d. 1924, Frälsningsarméns egentliga banbrytare i Sverige (från 1882) och Norge (från 1888) och dess första ledare i dessa länder. Ss. svensk kommendör tog hon initiativ till slumoch räddningsverksamhet m. m.
Ouchy [osj i'], Lausannes hamnstad, i kantonen Vaud, Schweiz, vid Genévesjön. — 10. slöts 1912 den fred, som avslutade Tripoliskriget (se d. o.).
Oudegeest [ao'degest], Jan, f. 1875, nederländsk fackföreningsmän, tog verksam del i storstrejken i Amsterdam 1903, sekr. i nederländska landsorganisationen 1905 — 18, 1918 sekr. i Amsterdaminternationalen.
Oudenaarde [apdena'r-], fr. Audenarde, stad i prov. öst-Flandern, Belgien. Rådhuset, uppfört i sengotisk stil vid 1500-t:s början och rikt skulptursmyckat, är ett av de vackraste i Belgien. På 1400-t. var O. en av huvudorterna
t/h
Oudenaarde. Radhuset.
för gobelängväveriet. 7,000 inv. — Vid O. slog Eugen av Savojen fransmännen 1708.
Oudh [åod], provins, som jämte Ågra bildar United Provinces i Britt. Indien. 12,2 mill. inv.
Oudinot [odinå'], Charles N i c o 1 a s, hertig av R e g g i o, f. 1767, d. 1847, marskalk av Frankrike 1809. O., som deltog i de flesta av Napoleon I:s fälttåg, bidrog väsentligt till segern vid Wagram 1809. Efter Napoleons första abdikation 1814 anslöt sig O. till bourbonerna.
Oudry [odri'], Jean Baptiste, f. 1686, d. 1755, fransk målare. O., som erhållit sin utbildning hos bl. a. Largilliére, är rokokons främste djurmålare och framträder i sina talrika jaktstycken och stilleben som en virtuos stofifmålare och utsökt kolorist. Som direktör för gobelängfabriken i Beauvais från 1734 fick han även stor betydelse för konstslöjden. Han är rikt representerad i Nat. mus. och å Stockholms slott. Se ill, sp. 1479.
Källa: Internet Archive ·
