Sida 55
93
Minich — Minister
94
och ill. till Napoleon) och J. B. Augustin (f. 1759, d. 1832), vilken knappast överträffats i realistisk skärpa. — Sverige har på porträttminiatyrens område gjort en betydande insats. Banbrytare voro den inflyttade fransmannen Pierre Signac och Alexander Cooper (se dessa ord). Sin talangfullaste inhemska efterföljare funno dessa i Elias Brenner (se d. o.). De största svenska miniatyristerna. Hall och Lafrensen (se dessa ord), verkade huvudsakl. i Frankrike, där framför allt den förre med sin fria och flytande stil och sitt skickliga utnyttjande av elfenbenet spelade en betydande roll. Återupprättelsen av den inhemska M. påbörjades av A. U. Berndes (se d. o.) och fullbordades av kosmopoliten G. D. Bossi (se d. o.), som hedersamt följdes av Lorens Sparrgren (se d. o.) och J. Bolinder (f. 1768, d. 1808), den senare influerad av engelsk konst i likhet med sin samtida, J. A. Gillberg (se d. o.). Mi'nich (ty. Milnnich), Burchard Kristophor, f. 1683, d. 1767, greve, rysk statsman och fältmarskalk av tysk börd. M. inkallades av Peter I för att leda kanalarbeten vid Ladoga. Han utmärkte sig under fälttåget mot turkarna 1736—39. 1740 störtade M. Biron men blev vid Elisabets trontillträde 1741 själv förvisad till Sibirien, varifrån han 1762 fick återvända.
Minima'1, M i' n i m i -, se Minimum.
Minimilagen, se Minsta mängdens lag.
Mi'nimum, plur. m i' n i m a, lat., det minsta, minsta värdet, lägsta graden (jfr Maximum). — M i n i m a' 1 - 1. m i' n i m i -, i sms. : minsta möjliga 1. tillåtna
Skulptören Augustin Pajou. Miniatyr av P. A. Hall.
(t. ex. minimilön); som anger minimum.
Mini'ster (lat., eg. tjänare), titel dels för medlemmarna av en stats regering, dels för den andra klassen av en makts officiella ordinarie sändebud hos en annan (se B e s k i c k n i n g). För M. i en regering förekommer även titeln statsråd, statssekreterare m. fl. Den moderna ministerinstitutionen har tidigast och mest förebildligt utvecklats i England och har såväl där som i flertalet europeiska monarkier framgått dels ur den furstliga hovförvaltningen, som kom att utvidgas till en riksförvaltning, dels ur rådsväsendet, i det råden blevo en mellan fursten och folkets representanter förmedlande korporation samt till stor del utgjordes av de ledande förvaltningsposternas innehavare. M. tillsättas av statschefen, och ingen laglig regeringsåtgärd kan komma till stånd utan rådgivande och kontrasignerande medverkan av en 1. flera M., vilka därmed ikläda sig juridiskt och politiskt ansvar
Källa: Internet Archive ·
