Sida 97
177
Molnår — Molo
178
Moln. överst: T. v. Alto-cnmulns. — T. h. Clrrus. — Nederst: T. v. Cumulus. — T. h. Cumulo-nimbus.
2,200—10,400 m. ; 3) c i r r o - 8 t r a' t u s, nästan vita, slöjformade molnband, höjd 3,500 — 12,500 m. II. Medclhöga M.: 1) a'lto-cumulus, mellanform mellan cirro-cumulus och cumulus (se nedan), höjd 1,000—8,300 m.; 2) alto-stratus, mellanform mellan cirro-stratus och nimbus (se nedan), höjd 2,000—5,700 m. III. Låga M.: 1) stra'to-cum u 1 u s, mörkare M. i tätt liggande parallella vågor 1. rullar, höjd 360 — 4,300 m.; 2) cumulus 1. stackmoln, upptill vita, nedtill mörkare M. med överst höga, runda former och plan undersida; stackmolnen bildas ofta vid middagstiden, då jordytan blivit väl uppvärmd, höjd 510—3,600 m.; 3) cu'mulo-ni'mbu8 1. cumulostratus, åskmoln, täta cumulus-moln, uppträdande i höga massor med mycket mörk undersida, höjd 500—6,000 m.; 4) nimbus 1. regnmoln, mörka M. i oregelbundna massor med
flikade kanter och ofta nedskjutande slöjor, höjd 140—3,600 m.; 5) stratus, dimlika M., tämligen tunna och av obestämd form, höjd 170 — 900 m. — Höjduppgifterna gälla förhållandena i Skandinavien. I tropikerna ha cirrusmoln iakttagits på höjder över 20,000 m. och cirro-cumulusmoln enl. uppgift ända till 37,000 m. högt upp i atmosfären.
Mo'lnår, Ferenc (Frans), f. 1878, ungersk författare. M. har vunnit stor framgång med sina komedier, av vilka flera uppförts även i Sverige (Sagan om vargen, 1914; Liliom, 1924).
Molnighet, graden av molnbetäclaiing på himmelen på en viss plats vid en viss tidpunkt. M. anges dels med siffrorna O till 10, varvid O betecknar fullt klar himmel och 10 hel molnbetäckning, dels enl. en femgradig skala med beteckningarna "klart", "nästan klart", "halvklart", "nästan mulet" och "mulet".
Molo [må'lå] (ital., av lat.
Källa: Internet Archive ·
