Sida 770
1515
Padus — Paganini
1516
Fadna. Palazzo della Eaglone. Festsalen, byggda festsal med ett konstruktivt märkligt trävalv. — Berömt universitet från 1222. Biskopssäte. Medelpunkt för Venetiens inlandshandel. Järnvägsknut. — P. är forntidens Pata'vium, en av Italiens äldsta städer. På 900-t. blev P. fri stad, 1318 furstendöme under ätten Carrara, 1405 införlivades det med republiken Venedig.
Pa'dus, lat., Po.
Paea'n, se P a i a n.
Pae'nula, lat., se Klädedräkt sp. 928.
Paeo'nia, se Pion.
de Paepe [pa'pe], César, f. 1841, d. 1890, belgisk läkare och skriftställare, urspr. typograf, socialismens pioniär i Belgien och en av stiftarna (1885) av belgiska socialdemokratiska partiet.
Paer [paä'r], Ferdinand o, f. 1771, d. 1839, italiensk tonsättare, skrev ett flertal operor, ss. Camilla (1799), Sargino (1803), Leonora (1804).
Paesie'llo, Giovanni, f. 1741, d. 1816, italiensk tonsättare, skrev över 100 operor, bl. a. Barberaren i Sevilla (1783, Sthlm 1797) till samma text som Rossinis liknämnda opera.
Pae'stum, grek. PoseidcnVa, nu Pesto, forntida grekisk koloni vid Italiens västkust s. om Nea-
pel. Ruinerna av dess åt Poseidon helgade tempel höra till den doriska stilens bäst bevarade minnesmärken (se ill. till Byggnadskonst sp. 829 f . ) .
Paflago'nien, under forntiden landskap i n. Mindre Asien, mellan Pontos, Galatien och Bitynien. Styrt av självständiga furstar, underkuvades P. av lydiske konungen Kroisos och kom sedermera under persiskt, pontiskt och (från 64 f. Kr.) romerskt välde.
Pa'fos, forntida grekisk stad på Cypern, särskilt känd genom ett tempel åt Afrodite, som här troddes ha fötts ur havets skum.
pag., se P a g i n a.
Pagani'ni, Niccolo, f. 1782, d. 1840, italiensk violinist. Med sin till högsta höjd drivna teknik och sitt eldiga och medryckande föredrag förvärvade P. i Italien och från 1828 även i det övriga Europa en enastående ryktbarhet ss. konsertviolinist. Till hans framgångar bidrog även ett excentriskt yttre uppträdande och en tidigt kring hans äventyrliga levnad spunnen tradition. P., som
Niccolo Paganini. Teckning av J. A. T> Ingres.
Källa: Internet Archive ·
