Sida 841
1657
Paris
1658
Paris. Avi-uiic ilrs rhainp-i-iM y
staden sta Seineprefekten och polisprefekten, som vid sin sida ha ett municipalråd, bestående av 80 på 4 år valda led. — Industri. Handel och sjöfart. Bland P:s många industrigrenar äro konfektionsoch metallindustrierna mest betydande; världens förnämsta lyxindustri (särskilt modevaror) finnes i P. I en del av förstäderna bedrives omfattande tillverkning av metallvaror, kemikalier, keramik m. m. P. är Frankrikes näst Marseille största hamnstad med Eouen och Le Havre som främsta uthamnar. Hamnen sträcker sig c : a 53 km. längs Seine och c:a 14 km. längs den inom P. belägna Saint-Martinkanaleu och delar av Saint-Denis- och Ourcqkanalerna, alla mynnande i Bassin de la Villette i n.ö. P. Vattenvägarnas godstrafik (årligen c:a 15 mill. ton varor) överträffar järnvägarnas. — Kommunikationer. I P. leda 27 broar över Seine. Gatu-, främst biltrafiken är större än i någon annan stad. Utom spårvägsoch omnibuslinjer har P. ett underjordiskt nät av elektriska järnvägar (9 linjer av Chemin de fer metropolitain och 3 av Nord-Sud) . Innanför stadsgränsen går linjen Chemin de fer de Petite-Ceinture och utanför, sammajibindande förstäderna, den för godatrafiken be-
tydelsefulla Chemin de fer de Grande-Ceinture. P. är Frankrikes största järnvägsknut. Uuvudbangårdarna äro Gare du Nord (ISTordbangården; tåg norrut), Gare Saint-Lazare (tåg till Norniandie) och Gare de Lyon (tåg till Medelhavskusten). P. är även centrum för Frankrikes kanalnät (se Frankrike sp. 486—487) och en viktig knutpunkt för Europas lufttrafik (se d. o.). — Historia. P. är uppkallat efter en mindre gallisk stam, parfsii, som bodde i Seinedalen. Deras huvudort kallades Lutetia (ofta med tillägget Parisiorum) och låg på nuv. Citéön. Romarna byggde sedan på vänstra Seinestranden en ny stadsdel (se ovan sp. 1645). P. var sedan en av frankernas viktigaste städer och tidvis konungaresidens. Under karolingerna förlorade staden i betydelse och led av vikingarnas härjningar. Den uthärdade då framgångsrikt en belägring av en väldig vikingahär (885). Emedan de kapetingiska konungarna hade sina besittningar i Ile-de-France, blev P. sedan 900-t. åter residensort och utvecklades snart till Frankrikes huvudstad. Omkr. 1200 började P:s medeltida storhetstid. Filip August byggde då borgen Louvre samt en stadsmur, och på vänstra
Källa: Internet Archive ·
