Sida 138
263
Mortorp — Mosaik
264
Kejsarinnan Teodora. Detalj av mosaik i San Vitale, Ravenna,
uppsätta brorsonen Edmund M., earl of March (f. 1391, d. 1425), som härstammade från kungaätten på mödernet och var huset Yorks tronkandidat.
Mortorp, socken i Kalmar 1., jämte Oskar pastorat i Växjö stift. 1,540 inv.
Morup, socken i Hall. 1., pastorat i Göteborgs stift. 2,355 inv.
Mo'rus, Thomas, se M o r e.
de Morveau [da mårvå'], Guyton, f. 1737, d. 1816, baron, fransk kemist, från 1800 direktör för École polytechnique, införde en systematisk nomenklatur inom kemin och utförde viktiga arbeten inom analytisk och teknisk kemi. M. deltog i de första försöken att använda ballonger för strategiskt ändamål.
Morven [måVan]. 1. Bergstrakt i n. Skottland. — 2. Halvö i Argyllshire, v. Skottland.
Morä'n (fr. moraine), pinnmo, krosstensgrus, jordart, bildad genom avlagring av
det material, som en glaciär 1. inlandsis fört med sig antingen i sina bottenpartier (bo 1 1 en - morän) 1. ock i sitt inre 1. på ytan (y t m o r ä n) . Morängruset utgör en oskiktad och osorterad blandning av block, stenar, grus, mo och lera. I ytmoränen är materialet löst hopat, i bottenmoränen mera sammanpackat. Morängruset, vilket täcker stora delar av vårt land, är än utbrett som ett relativt jämnt täcke, än hopat i form av ryggar, antingen parallella med den stora landisens rörelseriktning (radialmoräner, drumlins) 1. vinkelräta mot denna (änd moräner). M. är svårarbetad som åkerjord men ger god jordmån för skogen. Dess sammansättning är beroende av den berggrund, över vilken isen gått fram. M o - r ä n 1 e r a håller lera, moränmärgel kalk i större mängder. Mosai'k (fr. mosalque, ital. mosaico, lat. o'pus musi'vum, av grek. musei'on, se Museum), i vidaste bemärkelse varje ytdekoration, som i motsats till inlagt arbete (se d. o.) i sin helhet är sammansatt av olikfärgade småstycken av samma 1. likartat material; i speciell bemärkelse dylika arbeten i sten (oftast marmor) 1. glas. — Mosaiktekniken stammar från Orienten. Den utövades redan i äldsta tider i Egypten och Persien och spreds därifrån västerut. De äldsta M., som tjänade till golvbetäckning, voro ornamentala och sammansatta av relativt stora, geometriskt tillskurna stenplattor. Under hellenistisk tid blevo även figurframställningar vanliga, och i samband därmed reducerades stenplattorna till små tärningar 1. ersattes av färgade glasstift, som fasttrycktes i ett
Källa: Internet Archive ·
