Sida 836
1647
Paris
1648
Paris. Kotre-Dame. Västfasadcn. sköna klassicistiska fasaden tillfogades på 1700-t. av italienaren Servandoni (se ill. till d. o.). Här ligga även Odéon, den ena av de statsunderstödda teatrarna, och Luxembourgpalatset, uppfört för Maria av Medici 1615 — 21 av Salomon de Brosse, sedan 1879 säte för senaten. Orangeribyggnaden inrymmer Luxembourgmuseet (se d. o.). Framför palatset utbreder sig den vidsträckta, av de Brosse i renässansstil anlagda Luxembourgträdgården, en av P:s vackraste parker, uppfylld av skulpturverk, främst den av de Brosse utförda Fontaine Médicis. — Den västligaste delen av området innanför de inre boulevarderna upptas av Faubourg Saint-Germain, urspr. en (av Ludvig XrV inkorporerad) förstad, uppvuxen utanför klostret Saint-Germain-des-Prés. Den beboddes urspr. av adeln och är fortfarande ett av P:8 mest aristokratiska partier med talrika, gamla adelspalats (hotels) samt främmande
makters beskickningar och flera ministerier. Här ligger även Chambre des Députés (deputeradekammaren), förr Palais-Bourbon, uppfört på 1700-t. så när som på den mot Place de la Concorde vettande, 1804 — 07 tillfogade kolonnfasaden. — Stadspartiet närmast v. om Faubourg Saint-Germain domineras av Invalidhotellet (se d. o.). Längre bort ligger krigsskolans, Éccle Militaire, stora komplex, uppfört på 1700-t. av J.-A. Gabriel. Framför detta utbreder sig Marsfältet (se d. o.), en till park omdanad gammal paradplats, med det över hela P. synliga Eiffeltornet (se d. o.) i fonden. I s. ligger stadsdelen -Montparnasse med brokigt artistliv och otaliga kaféer och restauranter. — F. ö. märkas på vänstra Seinestranden Pasteurinstitutet (se d. o.). La manufacture des Gobelins (se Gobeläng sp. 1345), det av Perrault 1667—72 uppförda Observatoriet och Valde-Grace, en av P:s vackraste kyrkor, påbörjad 1645 av F. Mansart (se ill. till d. o.). — Högra Seinestranden (Rive droite) utgör den största och viktigaste delen av P. I sin helhet gör den ett storslagnare, livligare och elegantare intryck än vänstra stranden. Bebyggelsen på denna sida samlade sig tidigast kring Temple och ett flertal kloster. Genom anläggningen av Louvre (se d. o.) på 1200-t. drogs centrum småningom över till denna sida om floden, och vid nya tidens början tillhörde redan hela området innanför de inre boulevarderna staden. Inom detta område, av ålder kallat la Ville, är den främsta trafikådern i ö. — v. riktning den breda, 1811 — 56 efter enhetlig plan anlagda Rue de Eivoli, som, fortsatt av Rue Saint-Antoine, för
Källa: Internet Archive ·
