Sida 358
703
Nederländerna (Historia — 1568)
704
NEDERLÄNDERNA
1543
SKala I rooooooo
Burgundiska husets arvländer, förvärvade år:
I. Flandern 1384. 2. Artois 1384. 3. Namur 1421. 4. Brabant 1430. 5. Limburg 1430. 6. Mecheln 1430. 7. Holland 1436. 8. Zeeland 1436. 9. Hainaut 1433. 10.
Luxemburg 1444.
Av Karl V därmed förenade länder är:
II. Friesland 1524. 12. Utrecht 1528. 13. Over-Ijssel 1528. 14. Groningen 1536. 15. Drenthe 1536. 16. Gelderland 1543.
17. Zutphen 1543.
tier. — H ab sb ur g sJc a tiden (1477—1568). Genom Marias giftermål med Maximilian I av Österrike kommo N. under huset Habsburg, som nu målmedvetet återupptog de burgundiska planerna. Maximilian förde till en början regentskapet för sonen Filip; efter dennes död 1506 ärvdes N. av sedermera kejsar Karl V, som genom successivt förvärv av bl. a. Utrecht och Friesland 1543 samlade alla "17 länderna" under en spira. Karls krig med Frankrike hade som huvudsyfte att militäriskt skydda N:s sydgräns och ledde 1544 till Flanderns lösgörande från fransk länsskyldighet. Genom en pragmatisk sanktion
1541 fastställdes Nis ärftlighet som odelbar enhet, och på riksdagen i Augsburg 1548 erkändes de som en krets inom riket. — N:3 upptagande i det habsburgska väldet var utomordentligt gynnsamt för deras ekonomiska liv. Åntwerpen blev varubörs för de spanska kolonialvarorna och Amsterdam medelpunkt för Europas spannmålshandel. — Kyrkliga reformsträvanden hade på 1300-t. framträtt i N. (se Bröder), och även den lutherska reformationen vann tidigt talrika anhängare, vilka dock hänsynslöst utrotades; samma öde vederfors på 1530-t. de anabaptistiska rörelserna. Omkr. 1550 började kalvinismen få insteg. — Karl V : s son, Filip II av Spanien (1555 — 98) eftersträvade arvländernas politiska och religiösa enhet men stod helt främmande för deras egna intressen. Eegeringen i N. fördes av hans halvsyster, Margareta av Pärm a, vars främste rådgivare till 1564 var kardinal Granvella. Det av inhemska ädlingar sammansatta statsrådet (instiftat 1531) åsidosattes liksom generalstaterna. De hänsynslösa kättarförföljelserna samt hotet om inkvisitionens införande väckte även katolikernas förtrytelse; denna ökades genom en godtycklig kyrklig omorganisation samt kvarhållandet i N. av starka spanska truppstyrkor. 1565 bildades bland den sydnederländska lågadeln ett förbund (kompromissen) till frihetens värn (seGueuser), vilket snart fick övervägande protestantisk karaktär. Sedan gudstjänstbilderna i Antwerpens kyrkor förstörts 1566 vid ett protestantiskt folkupplopp, avsändes hertigen av Alba som diktator till N". Den politiska adelsoppositionen i syd-
Källa: Internet Archive ·
